Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Önnestad - Önum - Öppet köp - Öppna dörrens politik - Ör (grus) - Ör (socken i Kronobergs län) - Ör (socken i Dalsland) - Öra (socken i Älvsborgs län) - Öraby (Övraby) - Örat - Örats sjukdomar - Örberga - Örby (Brännkyrka) - Örby (Västergötland) - Örbyhus (gods) - Örbyhus (samhälle) - Örbyhus härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
913
Önum—Örbyhus härad
914
inge hd, v. om Kristianstad, på Nävlingeåsen
och Kristianstadsslätten vid dess fot; 37,39 km2,
1,714 inv. (1955), därav nära % i ö. 2). 2,204
har åker. Kyrkan trol. från äldre medeltid.
Pastorat i Lunds stift, V. Göinge kontrakt.
Tillhör storkommunen Araslöv.
2) Municipalsamhälle (sedan 1931) i ö. 1),
vid järnvägen Kristianstad—Hässleholm, 9 km
v.n.v. om Kristianstad; 1,42 km2; 531 inv. (1955).
ö. är mest känt för sina tidigt upprättade
folkhög- och lantmannaskolor.
Önum, sn i Skaraborgs län, Barne hd,
närmast ö. om Vara köping; 23,15 km2, 766 inv.
(1955). Bördig slättbygd. 1,718 har åker.
Egendom: Rangeltorp. Kyrkan uppf. 1864. Ingår i
Vara, Skarstads, ö:s och Hällums pastorat i
Skara stift, Barne kontrakt. Tillhör
storkommunen Ryda.
Öppet köp, köp så gott som uteslutande av
löst gods med förbehåll för köparen att få efter
behag vidbli köpet el. avstå därifrån utan att
behöva ange något skäl.
Öppna dörrens politik, uttryck, som uppkom
under 1900-talets första år och i första rummet
gällde alla främmande nationers lika rätt till
handel på Kina och dess lydländer.
Ör, grovt, stenigt grus, stengrund, sandbank.
Ör, sn i Kronobergs län, Allbo hd, n. v. om
Växjö, i skogsbygden mellan Helgasjön och
Furen; 31,99 km2, 509 inv. (1955). 612 har åker.
Kyrkan härstammar från 1100-talet. Ingår i
Moheda, örs och Aneboda pastorat i Växjö stift,
Allbo kontrakt. Tillhör storkommunen Moheda.
Ör, sn i Dalsland, Nordals hd, Älvsborgs län,
på Kroppefjälls östsluttning och Dalboslätten;
112,10 km2; 1,191 inv. (1955). 3,409 har åker.
Kyrkan delvis från 1200-talet. Ingår i örs,
Dalskogs och Gunnarsnäs pastorat i Karlstads
stift, S. Dals kontrakt. Tillhör storkommunen
Kroppefjäll.
Öra, sn i Älvsborgs län, Gäsene hd, n. om
Ulricehamn; 14,82 km2; 202 inv. (1955). 377 har
åker. Stora mossmarker. Kyrkan av medeltida
ursprung (tornet 1913). Ingår i Ods, Molla,
Alboga och ö. pastorat i Skara stift, Ås
kontrakt. Tillhör storkommunen Gäsene.
Öraby, tidigare ö v r a b y, sn i Kristianstads
län, Ingelstads hd, n. ö. om Ystad; 12,03 km2,
400 inv. (1955). 1,099 har åker. Egendom:
övrabyborg. Typisk absidkyrka från 1100-talet;
konserverad ruin av Nedraby kyrka. Ingår i ö.,
Benestads, Högestads och Baldringe pastorat i
Lunds stift, Ingelstads kontr. Tillhör
storkommunen Glemmingebro.
Örat, se Hörselorgan.
Örats sjukdomar, se öronsjukdomar.
Örberga, sn i Östergötlands län, Dals hd, v.
om Vadstena, vid Vättern, på östgötaslätten ;
19,65 km2; 437 inv. (1955). 1,647 har åker.
Egendomar: Naddö (se d. o.), Ullevi m. fl. Nära
kyrkan den för prins Eugens räkning uppf.
villan örgården. Märklig medeltidskyrka, restaur.
1953- Ingår i ö., Nässja, Herrestads och Käll-
stads pastorat i Linköpings stift, Dals och
Ly-sings kontr. Tillhör storkommunen östgöta-Dal.
Örby, villastad och stadsdel i Brännkyrka förs.,
Stockholms stad, på Södertörn i ett kuperat
barrskogsområde ö. om Älvsjö; 6,736 inv.
(1952). ö. var municipalsamhälle 1904—13. I
ö. ligger Brännkyrka kyrka. — örby
egendom omfattade före tomtupplåtelserna 1,350
har. Huvudbyggnaden, uppförd på 1670-talet,
tillhör sedan 1950 Stockholms stad.
Örby. 1) Kommun i Västergötland, i Marks
hd, Älvsborgs län, i Viskadalen, s. om Borås;
93,15 km2, 3,009 inv. (1955). Vi 1951 utbröts ur
dåv. örby sn det 1941 bildade
municipalsamhäl-let Skene med kringliggande område till en
egen köpingskommun, Skene (se d. o.). 1,259 har
åker. Bostadsbebyggelsen är till stor del
egnahem, tillhörande industrianställda i Skene m. fl.
tätorter, ss. örby (1,009 inv. I95I), K i n n
a-hult (c:a 800 inv., varav 470 i ö. och 330 i
Kinna köping) och Harpebo (c:a 300 inv.).
Kyrkan är byggd 1839. Ingår i ö. och Kinna
pastorat i Göteborgs stift, Marks och
Bolle-bygds kontr.
2) Församling i Västergötland, omfattar ö. 1)
och Skene köping; 130,55 km2; 7,008 inv. (1955).
Örbyhus, gods i Vendels sn, n. Uppsala län;
3,480 har, därav 1,080 åker; tax.-värde 2,326,500
kr. Gården örby nämnes 1354. ö. kom 1451 till
Vasaätten och 1548 till Gustav Vasa, som lät
starkt befästa ö. Johan III höll Erik XIV
fången där från 1574 till hans död 1577.
Slottets äldsta del härstammar från 1400-talet.
Bland boningsrummen märkes Erik XIV :s
sängkammare. Slottet kom 1718 till greve T. G. Bielke,
1729 till ätten De Geer, där det blev
fideikommiss. ö. köptes 1900 av greve C. G. von Rosen.
Örbyhus, industri- och stationssamhälle i
Te-gelsmora och Vendels socknar i n. Uppland, vid
statsbanelinjen Uppsala—Gävle; 1,196 inv.
(1951). Här finnas Smides- och järnsängsfabriks
ab., konfektionsfabriker m. m. Tingsställe i
Upplands n. domsaga.
Örbyhus härad, i Uppsala län, omfattar
kommunerna Vendel, Tierp, Tierps köping med
Tolfta förs., Söderfors, Västland och Älvkarleby
med Skutskärs förs. ö. tillhör örbyhus fögderi,
Uppsala läns n. domsaga (tingsställe: örbyhus).
örbyhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
