Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 921-922 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öregrund - Öregrundsgrepen - Örekilsälven - Örenäs (Maryhill) - Öreryd - Öresland - Öresten - Öresund (Sundet)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är medeltida och urspr.
helgad åt S:ta Gertrud. Högt
över staden reser sig på en
höjd den rödmålade
klockstapeln; på halvön Skaten ö.
om hamnen märkas
ålderdomliga, pittoreska lots- och
sjömansstugor. I
Stadsparken finnes en 1953 rest
minnessten (med bronsrelief av
Fr. Frisendahl) över Ludvig
Nordström, som under ett
par årtionden tillbringade
somrarna i Ö. — Av Ö:s
befolkning levde 1951 33,8%
(huvudsakl. Gräsöns
invånare) av jordbruk och
binäringar. Stadens enda eg.
industri är Öregrunds slip- och
warfs-ab. Den ända till 10
m djupa hamnen har en
kajlängd av 250 m vid minst 3
m djup. Ö. har icke någon
järnväg men goda
bussförbindelser; med Gräsö har
staden färjtrafik. Ö. har
lotsstation och tullexpedition samt apotek. Ö.,
lyder sedan 1920 under landsrätt (N. Roslags
domsaga); sedan 1938 har staden
kommunalborgmästare. I kyrkligt avseende består Ö. av
öregrunds förs. (1,357 inv.) och Gräsö förs.
(881 inv.), vilka bilda ett pastorat i Olands och
Frösåkers kontrakt av Uppsala ärkestift. — Litt.:
P. M. Lijsing, ”Ö:s historia” (i ”Svenska
stadsmonogr. Södertälje...”, 1951).

Utsikt över hamnen i Öregrund. I bakgrunden klockstapeln.

Öregrundsgrepen, n. om Öregrund, mellan
Gräsö och fastlandet beläget farvatten, mycket
grunduppfyllt i sin v. del.

Örekilsälven, ett av Bohusläns största
vattendrag, uppstår i Gesäters sn, Dalsland, upptar
Munkedalsälven och utmynnar i Saltkällefjorden,
en vik av Gullmarsfjorden; längd omkr. 90 km,
flodområde 1,340 km2. Största kraftverk:
Munkedal.

Örenäs, förr benämnt Maryhill, slott i
Glumslövs sn, Malmöhus län, vid Öresund, n.
om Landskrona. Slottet, uppf. 1918 av C.
Tranchell, inköptes 1942 av Reso, som omändrat
slottets salonger till matsalar och sällskapsrum, vilka
nu samtidigt rymma över 200 gäster.

Öreryd, sn i Jönköpings län, Mo hd, invid
västgötagränsen, kring Nissan; 69,75 km², 290
inv. (1955). Skogsbygd med mossar. 252 har
åker. På gränsen till Källeryd ligger Nissafors
(fideikommiss till 1938). Kyrkan av trä är
huvudsakl. från 1745. Ingår i Stengårdshults, N.
Unnaryds, Ö:s, N. Hestra och Valdshults
pastorat i Skara stift, Redvägs kontr. Tillhör
storkommunen Södra Mo.

Öresland, se Markland.

Öresten, kronoegendom i Örby och Berghems
förs., Älvsborgs län, nära Slottsåns mynning i
Viskan, s. om Skene köpings centrum. På det
vid ån belägna Slottsberget finnas obetydliga
rester av ”Örestens slott”, ett medeltida spärrfäste
vid den gamla härvägen från Halland genom
Viskadalen.

Öresund, ofta endast Sundet, den östligaste
av de 3 havsarmar, som förbinda Östersjön med
Kattegatt. Ö. begränsas i s. av en linje mellan
Falsterbo udde och Stevns Klint på Själland.
Dess n. gräns brukar dragas mellan Kullens n. v.
spets och Gilleleje på Själland. Ö:s längd blir
på så sätt c:a 100 km. Smalaste stället vid
Hälsingborg är blott 4 km. Största bredden, mellan
Köpenhamn och Lomma, är 27 km. I den yttre
trattformiga delen i n. håller sig djupet mellan
23 och 26 m men stiger utanför Sofiero till
30 å 40 m med ett lokalt djup på 50 m
utanför Kulla Gunnarstorp. Utanför Hälsingborg
uppgår största djupet till 31 m. Härifrån löper
en mer än 20 m djup ränna mot s. mellan Ven
och Landskrona och slutar mellan denna stad och
Köpenhamn. S. hälften är grundare. Här
sjunker bottnen blott sällan under 15 m. ö. delar
sig här i 2 armar på vardera sidan av
Saltholmen. Mellan denna och Amager går den raka
danska farleden, Drogden, vars tröskel har
ett maximidjup av blott 6 m men vars farled
under senare år blivit fördjupad till 8 m. Öster
om Saltholmen stryker den bredare men krokiga
svenska farleden Flintrännan, som kan
passeras av fartyg om intill 7 m djupgående. Större
bukter i Ö. äro Lommabukten mellan
Barsebäck och Malmö, Höllviken n. ö. om
Skanör och i vars yttre del Kogrundsrännan
framgår, samt Köge bugt s. v. om Amager.
Ö:s vatten uppvisar ganska stora olikheter i
salthalten. I ytan är den i medeltal c:a
15 ‰, vid bottnen på 18 m djup c:a 30 ‰,
någon gång ända till 34 ‰. I trängre farvatten,
ss. Flintrännan och Drogden, kan strömmen
uppgå till c:a 4 knop. Den genomgående
huvudfarleden går på båda sidor om Ven samt genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>