Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öresund (Sundet) - Öresund, Sjöförsäkrings-ab. - Öresunds-Posten - Öresundstullen - Öresundsvarvet, ab. - Öre älv - Örgryte - Örja - Örjan - Örjanslåten - Örjasæter, Tore - Örkelljunga - Örkened - Örlog - Örlogsbas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flintrännan och Drogden. — Genom
överenskommelse 1932 mellan Sverige och Danmark
skedde en gränsreglering i Ö., i huvudsak
medförande, att Flintrännans farled i sin helhet blev
svenskt farvatten samt att det danska
vattenområdet ö. om n. delen av Saltholmen utvidgades.
En officiell dansk-svensk utredning av
förutsättningarna för att bygga en bro över Ö. el. draga
en tunnel därunder påbörjades 1954.
Öresund, Sjöförsäkrings-ab., se
Sjöförsäkrings-ab. Öresund.
Öresunds-Posten, tidning i Hälsingborg,
uppsatt 1847 som Allmänna Öresunds-Posten av O.
P. Sturzenbecker. Den övertogs 1855 av den
framstående publicisten F. T. Borg (1824—95).
Nuv. namn 1897; sedan 1874 utkommer den sex
ggr i veckan. 1931 uppgick Ö. i tidn.-koncernen
Nordvästra Skånes tidningar.
Öresundstullen kallades den transitotull, som
Danmark i äldre tid upptog av fartyg, vilka i
Öresund passerade en linje mellan Helsingör och
Hälsingborg. Den infördes av Erik av
Pommern. Ö. var under nästan hela sin tillvaro
föremål för stark opposition från de sjöfartsidkande
nationerna, till en början från hansestäderna,
vilka delvis också, ehuru blott för en kortare
tid, lyckades erhålla befrielse från tullen. Urspr.
en ren skeppsavgift, utgående med en rosenobel
per fartyg, tillökades den sedermera med tullar
på olika varor och bildade slutligen jämte
expeditionsavgifter av olika slag ett ganska invecklat
komplex av avgifter. En betydlig förhöjning
innebar införandet 1567 av de s. k.
lastpenningarna, som utgingo med ett visst belopp per läst
varor. Svenskarna synas alltifrån början ha
varit befriade från tullen. Kristian IV företog
kraftiga förhöjningar av Ö. men råkade också
därigenom i konflikt med andra makter;
holländare, engelsmän och fransmän protesterade mot
tullen. Till opponenterna sällade sig även
Sverige, som trots tullfriheten hade åtskillig
olägenhet av Ö. Genom Brömsebrofreden 1645
bekräftades Sveriges tullfrihet, och den utsträcktes till
alla Sveriges biländer. Holländarna lyckades
samtidigt få en ny tulltaxa fastställd,
innebärande vissa tullsänkningar; tillämpningen av denna
taxa (Kristianopeltaxan) utsträcktes småningom
till övriga nationer. Sveriges tullfrihet
bekräftades emellertid i fredsfördragen i Roskilde
(1658), Köpenhamn (1660) och Lund (1679); i
freden i Fredriksborg 1720 måste Sverige
avstå från tullfriheten. I och med samfärdselns
stigande intensitet på 1800-talet vaknade åter
oppositionen mot Ö. Avgörande blev, att U.S.A.
1855 nekade att i fortsättningen betala Ö. På en
konferens i Köpenhamn mellan representanter för
de sjöfarande staterna lyckades det Danmark att
uppnå en ersättningssumma på 33 mill. rdr,
svarande mot en årlig inkomst på 2,8 mill. rdr,
varefter Ö. upphävdes i traktaten av 14/3 1857. —
De alltifrån 1500-talet bevarade räkenskaperna
över Ö. ge oss detaljerade kunskaper om
östersjöhandelns utveckling och utgöra därmed en
ovärderlig källa till Nordens och
Östersjöområdets ekonomiska historia.
Öresundsvarvet, ab., med skeppsvarv och
dockor i Landskrona, etablerades 1916; nuv. bolag
grundat 1924. Ö. utför fartygsreparationer och
nybyggnader, varvid fartygsproduktionen under
senare år uppgått till c:a 35,000 ton dw per år.
Ö. är sedan 1940 anslutet till ab. Götaverken.
Öre älv, kustälv i s. Lappland och n.
Ångermanland från Stensele sn till Bottenhavet; längd
225 km, flodområde 3,025 km2, medelvatteneffekt
52,000 kW, nästan helt outbyggd.
Örgryte, församl. i ö. delen av Göteborg (se
d. o.); 32,049 inv. (1955).
Örja, sn i Malmöhus län, Rönnebergs hd,
närmast ö. om Landskrona; 8,43 km2, 457 inv.
(1955); Landskrona inkorporerade 1955
förortssamhället Örja med (1950) 437 inv. Slättbygd.
869 har åker; skog saknas. Kyrkan nybyggd
1868. Ingår i Härslövs, Säby, Vadensjö och
Ö. pastorat i Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Tillhör storkommunen Härslöv.
Örjan, se Göran.
Örjanslåten, gammal folkmelodi, av A. Boberg
arrangerad för Stockholms stadshus’ klockspel.
Örjasæter, Tore, norsk författare (f. 1886).
Ö. skriver på landsmål och är mest känd som
lyriker. Avgörande betydelse för Ö. hade
upplevelsen av brytningen mellan den gamla
bondekulturen och den nya maskinkulturen. Hans
produktion rör sig främst om motsatser, mellan
det traditionella och det individuella, den
hämmande miljön och den efter självständighet
sökande personligheten, mellan man och kvinna.
Hans mest typiska verk är en episk-lyrisk
trilogi, ”Gudbrand Langleite” (1913), ”Bru-millom”
(1920) och ”Skuggen” (1927); en samlad,
delvis starkt omarbetad uppl. utkom 1941.
Örkelljunga. 1) Sn i Kristianstads län, N.
Åsbo hd, på och kring östligaste delen av
Hallandsås; 159,43 km2, 5,583 inv. (1955), därav
mer än hälften i Ö.2). Sjörik skogsbygd med
vidsträckta mossmarker. 3,312 har åker.
Egendom: Lärkesholm (statens). Tätort: Åsljunga
(644 inv. 1951). Kyrkan härstammar trol. från
1300-talet. Ingår i Ö. och Rya pastorat i Lunds
stift, N. Åsbo kontrakt. Utgör tills. m. Rya
storkommunen Örkelljunga; 220,46 km2,
6,721 inv. (1955).
2) Kyrkby och sedan 1911 municipalsamhälle
i Ö.1); 12,99 km2, 2,837 inv. (1955).
Hembygdsgård (i Hjälmsjö) med stora bygdekultursaml.,
provinsialläkare, distriktsveterinär,
distriktstandpoliklinik, samrealskola, apotek, banker m. m.
Textilindustri. Omtyckt sommarort.
Örkened, kommun i Kristianstads län, Ö.
Göinge domsaga mellan Immeln, Smålands- och
Blekingegränserna; 236,36 km2, 4,029 inv. (1955).
Skogsbygd, många mossar och söderut småsjöar.
2,271 har åker. Kyrkbyn är municipalsamhälle,
med namnet Lönsboda (se d. o.). Kyrkan uppf.
1790. Pastorat i Lunds stift, Ö. Göinge kontrakt.
Örlog (även örlig, krig; från lty. örloch,
örlich, eg. fredsbrott), (sjö-)krig, nu knappast
använt annat än i sammansättningar (se nedan).
Örlogsbas, sammanfattande benämning på
anläggningar i land, tillhörande en örlogsflotta. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
