Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 931-932 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öronsjukdomar - Öronsus - Öronsälar - Örontrumpeten - Örråg - Örserum, Örserums brunn - Örsjö (socken i Kalmar län) - Örsjö (socken i Malmöhus län) - Örskär - Örslösa - Örsprång - Örsted (enhet) - Örsted, 1. Hans Christian - Örsted, 2. Anders Sandöe - Örsundsbro - Örsås - Ört - Örtofta - Örtomta - Örträsk - Örtug

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ämnen, t. ex. alkohol och tobak, jämte många
metallgifter etc. Den mest allvarliga åkomman utgöres av en
tumörbildning på själva hörselnerven vid dennas
inträde i klippbenet, den s. k. acusticus-tumören, en
bildning, som tillhör den stora gruppen av hjärntumörer.

Öronsus, se öronsjukdomar.

Öronsälar, zool., se Säldjur.

Örontrumpeten, anat., se Eustachiska röret.

Örråg (ör = yr), råg, infekterad av en
parasitsvamp, Sclerotinia el. Stromatinia temulenta,
med en särskild konidieform, Endoconidium
temulentum, som med sitt giftiga mycelium
genomväver rågkornet. Ö. i mjöl framkallar vanl.
övergående symtom av huvudvärk, svindel och
synrubbningar.

Örserum, Ö:s brunn, badanstalt i Gränna
landskommun, vid sjön Ören; 264 inv. (1951).

Örsjö, sn i Kalmar län, S. Möre hd, i
skogsbygden närmast v. länsgränsen, s. v. om Nybro;
81,91 km², 1,021 inv. (1955). 856 har åker.
Kyrkan byggd 1892. Ingår i Madesjö och Ö.
pastorat i Växjö stift, S. Möre kontrakt. Tillhör
storkommunen Madesjö.

Örsjö, sn i Malmöhus län, Vemmenhögs hd,
på slättbygden v. om Ystad; 11,52 km², 979 inv.
(1955). 1,023 har åker; skog saknas. Tätort:
Rydsgård (med Villie 833 inv. 1951). Kyrkan
i äldsta delar från omkr. 1200. Ingår i Villie
och Ö. pastorat i Lunds stift, Ljunits och
Herrestads kontrakt. Tillhör storkommunen
Rydsgård.

Örskär, fyrplats och mistsignalstation n. om
Gräsö i Öregrunds skärgård. Fyrtornet byggdes
1687.

Örslösa, sn i Skaraborgs län, Kållands hd, v.
om Lidköping; 28,64 km², 645 inv. (1955).
Småkullig slättbygd, svagt sluttande mot den
långgrunda Vänerkusten i v. 1,540 har åker. Kyrkan
i huvudsak från 1800 (tornet medeltida). Ingår
i Ö., Söne, Väla och Gillstads pastorat i Skara
stift, Kållands kontrakt. Utgör tills. m. Lavad,
Gillstad, Tranum, Tådene, N. Kedum, Väla och
Söne storkommunen Örslösa; 131,10 km², 2,608
inv. (1955); i Kinnefjärdings, Kinne och
Kållands domsaga.

Örsprång kallas ofta nattetid uppträdande
smärtor i hörselorganen, beroende på
inflammatoriska processer framför allt i trumhinnan el.
i mellanörats slemhinna.

Örsted, enhet för magnetisk fältstyrka.

Örsted. 1) Hans Christian Ö., dansk
fysiker (1777—1851),
prof. vid Köpenhamns
univ. 1817, dir. för
Polyteknisk
læreanstalt 1829. Som
fysiker är Ö. känd genom
en rad av arbeten,
bl. a. över Chladnis
klangfigurer, över
kapillaritet samt gasers
och vätskors
kompressibilitet, men framför
allt genom sin
upptäckt av
elektromagnetism, en av de
viktigaste och mest
fruktbringande upptäckterna inom fysiken. —
Ö. framträdde även
som diktare och
språkrensare samt
arbetade ivrigt på
skolväsendets reformering.

Anders Örsted.

2) Anders
Sandöe Ö., den föreg:s
bror, rättslärd och
statsman
(1778—1860), statsminister
1842—48,
premiärminister och kultus- och
inrikesminister
1853—54. Som rättslärd är
Ö. Danmarks största namn, den egentlige
grundaren av dansk-norsk rättsvetenskap.

Örsundsbro, samhälle i Fröslunda sn i
Uppland.

Örsås, sn i Älvsborgs län, Kinds hd, vid Ätran,
s. om Svenljunga köping; 93,87 km², 788 inv.
(1955). Myrlänt skogstrakt, med bygd kring
Ätran och dess biå Assman. 748 har åker.
Tätort: Strömsfors (217 inv. 1951). Kyrkan är
byggd 1858. Ingår i Svenljunga, Ö., Revesjö,
Redslareds och Ullasjö pastorat, Göteborgs stift,
Kinds kontrakt. Tillhör storkommunen Axelfors.

Ört, växt, som har blott svagt el. icke alls
förvedad ovanjordisk stam.

Örtofta. 1) Sn i Malmöhus län, Harjagers hd,
s. v. om Eslöv; 13,89 km², 571 inv. (1955).
Slättbygd, i s. begränsad av Kävlingeån. 1,143 har
åker. I stationssamhället örtofta (311 inv. 1951)
sockerfabrik m. m. Egendomar: Örtofta (se
nedan), Toftaholm och Sveaborg. Kyrkan nybyggd
1862. Ingår i Ö. och Lilla Harrie, Igelösa och
Odarslövs pastorat i Lunds stift, Harjagers
kontrakt. Tillhör storkommunen Harrie.

2) Gods i Ö. 1); 311 har, därav 224 åker.
Slottets äldsta del är från 1550-talet. Det fick
nuv. utseende vid ombyggnad 1857—61. Ö.
nämnes som sätesgård 1346, köptes 1632 av H.
Ramel till Bäckaskog och fick egen ”birkeret”.
Det tillhör nu ätten Bennet.

Örtomta, sn i Östergötlands län, Bankekinds
hd, ö. om Linköpnig, i s. utkanten av
Östgötaslätten; 59,81 km², 828 inv. (1955). 2,226 har
åker. Egendomar: Ekenäs (se d. o.), Ullälva,
Sörby m. fl. Kyrkan härstammar från 1100-talet;
märkliga inventarier. Pastorat i Linköpings stift,
Bankekinds och Skärkinds kontr. Tillhör
storkommunen Askeby.

Örträsk, kommun i Västerbottens län,
Lycksele tingslag, omfattande Lapplands sydöstligaste
hörn, kring Öre älv och sjön Ö.; 482,30 km²,
1,242 inv. (1955). Bygden ligger kring
vattendragen; f. ö. skogs- och myrmarker. 741 har
åker. Kyrkby: Örträsk (276 inv. 1951). Kyrkan
av trä är från 1848. Pastorat i Luleå stift,
Lappmarkens första kontrakt.

Örtug, namn på en vikt och ett senare infört
silvermynt, gängse i Skandinavien under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>