Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örtug - Örup - Örvax, öronvax - ÖSARA - Ösel - Ösmo - Össeby - Össeby-Garn - Össjö - Östad - Östangeln - Östansjö - Östanå - Östarp - Östasiatiska kompaniet - Östasiatiska samlingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medeltiden och 1500-talet. Båda utgjorde 1/3 av 1 öre.
I mell. Sverige (Svealand) räknades 8 penningar
på ö., i Götaland 16, på Öland och Gotland 12,
i Norge 10 etc.
Örup, gods i Benestads sn, Kristianstads län,
strax s. om Tomelilla. Bland byggnaderna
märkes den forna borgen, ett massivt stenhus från
1490-talet. Godset styckades 1913.
Örvax, öronvax, se Öronsjukdomar.
Örviken, samhälle i Bureå sn (se d. o.) i
Västerbotten. Medlefors folkhögsk. flyttades 1951
till Ö.
ÖSARA, kortnamn för Östra Sveriges
allmänna restaurang-ab.
Ösel, estn. Saaremaa (öland), näst Gotland den
största ön i Östersjön, tillhör Estland (se karta
vid d. o.); 2,710 km2. Före 2:a världskriget
bildade Ö. tills. m. Moon, Runö, Vilsandi (utanför
Kihelkonna) och en del mindre öar Ösels län
(estn. Saare maakond) med en areal av 2,969
km2 och 55,851 inv. (1934), varav 51,373 bodde
på landsbygden och 4,478 i staden Arensburg.
Från fastlandet skiljes ögruppen av
Moonsundet, från Dagö av Soelasundet och från
Lettland av Irbensundet. I ö. är Ö. genom en 3 km
lång landsvägs- och järnvägsbank över Lilla
sundet (Väike väin) förenat med Moon. Ö.
uppbygges av ordoviciska, i regel väl skiktade
kalkstenar och dolomiter. Karakteristiska för
landskapet äro de vid transgressionernas högsta
nivåer uppkastade strandvallarna, framför allt
ancylus- och litorinavallarna. Vidsträckta trädlösa
betesmarker och talrika flyttblock i förening med
envegetation ge ofta åt landskapet en karg
karaktär. Högsta punkten når 56 m ö. h. Öns
läge vid den viktiga handelssjöleden genom
Finska viken till Novgorod gav den under äldre
tid betydelse och gjorde den till ett eftertraktat
mål för erövringar. 1206 satte sig Valdemar II
av Danmark fast på ön och anlade en borg där,
men 1227 erövrades den av svärdsriddarna och
biskop Albert av Riga och hörde därefter under
Tyska ordensstaten. 1559 avträddes Ö. till
Danmark, och ön lydde därefter under detta land
till 1645, då den i freden i Brömsebro avträddes
till Sverige, som 1721 avträdde Ö. till Ryssland,
Ö. kom vid Estlands frigörelse 1917 att tillhöra
detta land.
Ösmo, sn i Stockholms län, Sotholms hd,
omfattar sydligaste delen av Södertörnshalvön;
145,16 km2, 1,843 inv. (1955). 1,759 har åker.
Egendomar: Nynäs, Djursnäs m. fl. Genom Ö.
går Nynäsbanan. Kyrkan, från 1100- el.
1200-talet, har bl. a. märkliga vägg- och
valvmålningar från 1400-talet. Pastorat i Strängnäs
stift, Södertälje kontrakt. Utgör tills. m. Torö
storkommunen Ösmo; 173,75 km2; 2,261 inv.
(1955); i Södertörns domsaga.
Össeby, storkommun i Stockholms läns v.
domsaga, Stockholms län, bestående av socknarna
Kårsta, Vada, Össeby-Garn och Angarn; 213,46
km2, 1,976 inv. (1955).
Össeby-Garn, sn i Stockholms läns
Upplandsdel (Roslagen), Vallentuna hd, n. ö. om
Stockholm; 117,40 km2, 887 inv. (1955). Kuperad
skogs- och jordbruksbygd. 2,201 har åker.
Egendomar: Hakunge, Morsta, Brolista m. fl.
Kyrkan från 1100-talet. Ingår i Ö:s, Vada och
Angarns pastorat i Stockholms stift, Roslags v.
kontrakt. Tillhör storkommunen Össeby.
Össjö. 1) Sn i Kristianstads län, N. Åsbo hd,
huvudsakl. på Ängelholmsslätten, ö. om
Ängelholm; 39,19 km2, 728 inv. (1955). 1,609 har åker.
Egendom: Össjö (se Ö. 2). Kyrkan h. o. h.
ombyggd 1865. Ingår i Ö. och Tosjö pastorat i
Lunds stift, N. Åsbo kontrakt. Tillhör
storkommunen Östra Ljungby.
2) Gods i Ö. 1); areal 1,500 har, varav 500
har åker. Från det under Ö. lydande Berchshill
gjordes i början av 1930-talet betydande
styckningar. Huvudbyggnad är ett tvåvånings
stenhus i empir med peristyl, uppf. 1815. Ö.
tillhörde på 1500-talet ätten Krabbe. 1838 kom Ö.
genom byte med Wrams Gunnarstorp i ätten
Berchs ägo.
Östad, sn i Älvsborgs län, Ale hd, v. om
Alingsås och sjön Mjörn; 85,19 km2, 898 inv.
(1955). Når från bygden utmed Mjörn upp i
Risvedens sjörika skogstrakt i v. 1,024 har åker.
Egendom: Östads säteri. Nuv. kyrkan är från
1690. Pastorat i Göteborgs stift, Ale och Vättle
kontrakt. Tillhör storkommunen Stora Lundby.
Östangeln, eng. East Anglia, ett av de
angelsaxiska konungadömena i England, ung. motsv.
Norfolk och Suffolk. Höjdpunkten i dess makt
synes vara förlagd till början av 600-talet. Från
slutet av 700-talet var Ö. underlagt först Mercia,
därefter Wessex och danska vikingar. 921 kom
Ö. definitivt under Englands konungar.
Östansjö, municipalsamhälle (sedan 1943) i
Viby sn, Närke, vid V. stambanan; 5,80 km2, 755
inv. (1955). Ö. har skofabrik, sågverk, motor-
och mek. verkstäder m. m.
Östanå, gods i Roslags-Kulla sn, Stockholms
län; areal med underlydande gårdar 7,601 har,
varav 997 åker; taxeringsvärde 3,980,300 kr
(1952). Slottet är uppf. 1795 och restaur. 1918.
1782 köptes Ö. av kommerserådet S. B. Hebbe,
som 1800 gjorde Ö. till fideikommiss; nuv.
innehavare är godsägare G. S. Boström.
Östarp, se Kulturhistoriska museet i Lund.
Östasiatiska kompaniet (da. Det östasiatiske
kompagni), danskt handels- och sjöfartsbolag,
bildat 1897 i Köpenhamn av H. N. Andersen.
Under Andersens ledning har Ö. kring sig
uppbyggt en mäktig koncern av dotterföretag. Ö.
råder på detta sätt över teakskogar med
sågverk i Siam, gummi- och kokosplantager samt
tenngruvor på Malackahalvön, plantager och
fabriker i Sydafrika, skogar och sågverk på
Guldkusten och i Canada, cementfabrik och
skeppsvarv i Danmark (Nakskov) m. m. samt
importerar till Europa utomeuropeiska varor och
exporterar europeiska varor. Ö. ägde 1954 en
modern fartygsflotta av 35 motorfartyg om c:a
285,000 bruttoregisterton.
Östasiatiska samlingarna, statligt museum i
Stockholm (f. n. placerat i Historiska museets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
