Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Klapmytsen och klapmytsfångsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 KLAPMYTSEN OCH KLAPMYTSFÅNGSTEN.
hög grad fallet med de unga. Antingen måste alltså de
gamla på ett eller annat sätt meddelat ungarne sin
erfarenhet, eller också måste dessa ha fått den genom arf (?). Men
vare härmed huru som helst, visst är, att klapmytsen, så
väl unga som gamla, med hvart år blifvit i märkbar grad
skyggare. Med andra ord, han har lärt att taga sig till vara
för en fiende, som han förut icke känt, och detta har skett
under den korta tiden af vid pass tio år.
Men hvad klapmytsen lärt har sannolikt ej stannat
härvid. Han har äfven erfarit, att det i synnerhet var ute i den
öppna isen nära iskanten och öppna hafvet, där han förut
kände sig trygg, som han nu var utsatt för anfall, och har
insett, att han, för att få ligga ostörd under den tid, då
hår-ömsningen försiggår, måste lägga sig långt in på den täta isen.
Här är han visserligen utsatt för isbjörnen, men undgår de
vida farligare norska själfångarne.
Men så antaglig denna förklaring än synes, kan det
dock äfven finnas en annan. Medger man, att icke alla
själar äro från början lika skygga, hvilket är så godt som
visst, då blir det först och främst de minst skygga både af
nyfödda ungar och gamla själar som genom fångst utrotas,
medan de öfriga gå fria och kunna föröka sig. På detta
sätt måste ju skygghet i allt starkare grad bli ett stående
släktarf.
Härigenom förklaras dock icke, hvarför klapmytsen
uppehåller sig längre in i isen än förr. Antager man emellertid,
att liksom det var skilnad i skygghet, det äfven ges själar
som företrädesvis uppehålla sig ute i öppna isen, medan andra
ha för vana att hålla sig längre in, är det ju klart, att de
som uppehålla sig längst ute, där fartygen lättast kunna
komma åt dem, bli först bortskjutna, medan de andra sparas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
