- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
312

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Vidare norr ut längs kusten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 VIDARE NORR UT LÄNGS KUSTEN.

kajakmän gått upp på en bergudde norr om Ruds ö och nu
stodo och sågo ut öfver hafvet norr ut. Detta var ett dåligt
tecken; sannolikt var isen omöjlig att genomtränga. Innan
vi hunno upp dem igen, hade de dock dragit vidare öfver
fjorden mellan ön och fastlandet.

Det hade emellertid börjat draga ihop till oväder,
himmeln hade mörknat, och det begynte regna. Vi togo på
oss-våra bruna regnkläder och drogo oförskräckt vidare; men
vi hade icke kommit långt från land, förr än vi sågo
eskimåbåtarna komma emot oss. Då vi kommo in på dem,
pekade alla kvinnorna med bekymrad min mot himmeln;
karlarne tecknade också, att isen var tät för ut, och att vi alla
borde gå i land här för att tälta och sofva. Jag lät dem
emellertid förstå, att vi ämnade fortsätta, men de svarade,
att det vore rent af omöjligt att komma fram. Härom hade
jag mina tvifvel, men ville dock ej fortsätta förr än jag varit
i land och från någon bergklint med egna ögon undersökt
förhållandena.

Vi drogo oss följaktligen alla inåt land; kvinnobåtarna
höllo mot insidan af ön, medan vi lade till vid närmaste
udde. Då en af kajakmännen såg detta, följde han oss för
att använda all den öfvertalningsförmåga han med tecken
kunde utveckla. Det halp dock ej, ty så långt jag från ett
högt berg kunde se med kikaren, var farvattnet någorlunda
godt, och därmed var det. afgjordt, att vi drogo vidare. Då
han såg sina öfvertalningsförsök fruktlösa, gick han mycket
bedröfvad sin väg; till afskedspresent fick han en bläckdosa,
och detta tycktes mildra hans sorg.

Orsaken till att eskimåerna stannade var tydligen regnet;
de tyckte ej om att bli våta, i synnerhet kvinnorna, och det
kan man knappast heller förtänka dem, ty deras skinnkläder
äro mindre behagliga i vått tillstånd; flere af dem hade äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free