- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
36

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Japansk-kinesiska konflikten - 1. Hur motsättningen skärpts under de senare åren, av B. Karlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JAPANSK-KINESISKA
KONFLIKTEN.

1. HUR MOTSÄTTNINGEN SKÄRPTS
UNDER DE SENARE ÅREN.



Sedan ledningen av Japans politik fr. o. m.
1931 råkat i händerna på det starkt
chauvinistiska och imperialistiska militärpartiet, har en
målmedveten penetration på det asiatiska
fastlandet varit ledstjärnan: sedan årtionden har
det varit en källa till ständig oro för Japan,
att Kina envist strävat emot en expansion av
den japanska handeln på kontinenten. Det
kinesiska motståndet har, ehuru blott i form av
antijapansk propaganda och bojkott, varit
ytterst kännbart, och för Japan har det mer
och mer känts som ett livsvillkor att bryta
detta motstånd. Man eftersträvar japanska
privilegier, koncessioner, speciella tullfördelar etc.
samt ledande inflytande över gruvor, järnvägar
m. m., särskilt i norra delen av det kinesiska
väldet. När detta ej godvilligt medgivits av
Kina, har man tillgripit väpnade medel.

Första steget togs 1931—32, när Manchuriet
lösslets och gjordes till ett »självständigt» rike.
I praktiken blev det ett japanskt protektorat.
1933 följde erövringen och anslutningen till
Manchoutikuo av provinsen Jehol med dess
viktiga kolgruvor och dess som infallsportar
till Nordkina betydelsefulla rad av bergspass.
Samma år framtvangs fördraget i Tang-ku,
varigenom en demilitariserad zon skapades i
nordliga Ho-pei som en buffert mellan
Manchoutikuo och Kina. 1935 förmåddes Kina
genom hårda påtryckningar att draga tillbaka
sina trupper från hela norra och centrala
Ho-pei. Nästa steg blev Japans försök att frigöra
de nordligaste provinserna av egentliga Kina
från Nankingregeringen, ev. ansluta dem till
Manchoutikuo. 1935 upprättades ett »politiskt
råd för Ho-pei och Chagar» såsom högsta
administrativa organ för dessa provinser.
Japan hoppades, att detta skulle, under japanskt
inflytande, arbeta oberoende av
Nankingregeringen, varemot denna gjorde sitt yttersta att
behålla ett dominerande inflytande över rådet.
Härav följde en segsliten dragkamp med
växlande framgång för parterna. Samma år såg
tillkomsten av två andra smärre nya
statsbildningar. Å ena sidan gjorde mongoliska horder
på japansk tillskyndan ett »självständigt» rike
i norra hälften av provinsen Chagar. Å andra
sidan skapade general Yin Ju-keng såsom
bulvan för japanerna ett likaledes »självständigt»
rike i nordöstra Ho-pei. Särskilt det senare
blev en påle i köttet för Kina, emedan det blev
organet för en smuggeltrafik i väldig skala från
norra Kina, en trafik, som alldeles förryckte
Kinas tullinkomster (en av den kinesiska
regeringens huvudinkomstkällor). Smugglarna voro
japaner och koreaner, skyddade av
exterritorialitetsrätt, och som den kinesiska tullpolisen ej
tilläts bära vapen, blev trafiken omöjlig att
stävja. Oviljan över denna växte sig allt
starkare över hela Kina.

Vad som fördröjde utbrottet av rena
fientligheter var, att man i Kina ej kunde enas om
vilken metod, som vore lämpligast att använda
mot Japan. Nankingregeringen, som leddes av
Chiang Kai-shek, var i det längsta hågad för
en viss undfallenhet mot Japan. Chiang var
främst intresserad av att befästa sitt välde i
Centralkina, den stora och rika Yang-tsï-dalen,
och ägnade all sin kraft åt att bekämpa
kommunistarméer i mellersta Kina. Mot honom stod
å ena sidan den praktiskt taget självständiga
Kantongruppen, med sitt eget »politiska råd»
i Kanton, som helt dominerade provinserna
Kuang-tung och Kuang-si och tidvis även
angränsande provinser. Denna regim var starkt
Japanfientlig. Å andra sidan bekämpades han
av de röda arméerna, som undanträngts till
västligaste och nordvästra Kina och där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfm/1938/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free