Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - En polsk fyraårsplan, av A. A-t - Modern stadsplanering. Differentiering av bebyggelse och trafik, av Tage William-Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADSPLANERING
genomförandet av den nya fyraårsplanen skulle
kosta omkring 3 milliarder zloty (omkring 2,2
milliarder kr.), därav för första budgetåret 801
mill. zloty, d. v. s. 27,5 % av statsbudgeten. A. A-t.
MODERN
STADSPLANERING.
DIFFERENTIERING AV BEBYGGELSE
OCH TRAFIK.
I ingressen till det kommittébetänkande,
dagtecknat den 20 dec. 1866, vari sedermera
justitierådet Albert Lindhagen och hans
medarbetare framlade sin storstilade regleringsplan
för Stockholm, återfinnes följande yttrande:
»Behovet av ändamålsenliga byggnadsplaner
för städerna i riket visar sig allt mera
tvingande, ju mera även vårt land indrages uti
nutidens stora industriutveckling, vilken, i
förening med till dess tjänst stående fulländade
kommunikationsmedel, oemotståndligt hopar
befolkningen i städerna uti en förut ej anad grad.»
»En sådan företeelse må på goda skäl synas
allt annat än glädjande; den låter emellertid
icke förhindra sig, och det hjälper till intet
att endast beklaga den. Det kan icke förnekas,
att genom befolkningens hopande uti stora
massor i städerna samhällskroppens sundhet i
betänklig grad hotas. De stora städerna bliva
lätt härdar för fysiskt och sedligt fördärv,
från vilka det onda sprides i övriga
samhällskroppen. Men då sakförhållandet, som
förleder (sic) dessa vådor, ej kan hindras,
återstår endast att, så vitt möjligt, förekomma de
menliga följderna därav; och detta är utan
tvivel en livsfråga för nutidens samhällen, på
vilkens lyckliga lösning deras välbefinnande
och måhända mer än en gång även deras
tillvaro kommer att bero.»
Om detta över 70 år gamla uttalande ses i
samband med den utveckling, som inträffat
1 wtC fe z <c
c ■i
_j c
£ <
800000 80000
700000 70000
600000 60000
500000 50000
■wxx) mjooo
300000 30000
woooo 20000
100000 10000
0 0
1850 1865 iS&O 1895 1910 _]m
––––––––––––––-A
/ A / /’
/ /’Y
Y/
B
Bild 1. Industriens utveckling i Stockholm med
närmaste förorter 1850—1930. A. All industri. B.
Industriföretag med mer än 9 anställda. Streckprickad kurva
betecknar folkmängden. (Efter W. William-Olsson.)
sedan dess tillkomst i den moderna
industrialismens första gryningstid och som
åskådlig-göres av bilderna 1 och 2, så ger det ett
förträffligt svar på frågan vad den moderna
stadsbyggnadskonstens centrala problem är.
Albert Lindhagen och hans medarbetare tala
om befolkningens anhopning i städerna »uti
en förut ej anad grad». Den senare
utvecklingen har vida överträffat både deras farhågor
och deras förhoppningar. Att de sågo mörkt
på stadsutvecklingen framgår av deras ovan
citerade uttalande, men att de även hyste
förhoppningar om möjligheten av
storstadsproblemets lösning, det visar deras regleringsplan för
Stockholm (bild 4).
Vad de emellertid icke kunde ana och som
givit moderna stadsbyggare möjligheter till
storstadsproblemets lösning är
kommunikationsteknikens utveckling. Först i och med den
elektriska spårvägs- och järnvägsdriften och
automobilismen skapades möjligheter att
effektivt motverka befolkningsanhopningens vådor
genom att sprida stadsbefolkningen över
vida områden kring städernas gamla, tätt
bebyggda centrala delar. När det därför i vår
tid klagas på landsbygdens avfolkning, kan
man med en helt annan förtröstan än år 1866
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
