Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frisinnade skånske prästmannen C. A. Bergman
(1847—48). Den svenska titeln var »Om
religionsfriheten i Förenta staterna». Just
religionsfriheten var av stora skaror läsare i olika
delar av vårt land en åtrådd sak, ty ännu
hindrade konventikellagen mötesfriheten, medan
hotet om landsförvisning hindrade
medborgaren att välja någon annan religiös
samfundsform än den enda för honom tillåtna,
lutherska statskyrkan.
Till svenskars reseberättelser, vilka
uppammade intresset för U. S. A., kommo ett par nya
i mitten av seklet. Främst av dem alla stod
Fredrika Bremers »Hemmen i den nya
verlden» (1853—54), som var resultatet av en
tvåårig vistelse i Amerika. Icke mindre
betydelsefull i sitt slag var P. A. Siljeströms »Resa i
Förenta staterna» (1852, 1854), där framför
allt undervisningsväsendet och
järnvägslagstiftningen behandlades. Båda dessa arbeten
uppburos av en demokratisk-liberal grundsyn,
som gav förklaringen till att författarna funno
sig väl till rätta i U. S. A. Fredrika Bremer
hade också kommit i kontakt med den
religiösa liberalismens stora män: Emerson,
Channing och Parker, vilka också i vårt land funno
många intresserade läsare och ivriga anhängare.
Siljeströms stora insatser i det svenska
undervisningsväsendet (jfr nedan, sid. 396 f.)
präglades efter hans återkomst från Amerika av en
allt bestämdare demokratiseringstendens, kamp
för religionsfrihet och krav på skolans skiljande
från kyrkan. Även Siljeström studerade de
stora amerikanerna Channing och Parker.
I mitten av seklet hade emellertid ett annat
medel för amerikansk påverkan ute i vidare
kretsar blivit det förnämsta. Det var
emigranternas allt talrikare brev till vänner och
släktingar i gamla Sverige. »Amerikabreven» ha
sin egen betydelsefulla historia, och deras väg
gick icke blott till enskilda i byar och bygder,
i städer och samhällen, utan mycket ofta
publicerades breven både i huvudstadstidningar och
ortstidningar ute i landet. Denna propaganda
för Amerika var av utomordentlig verkan. I
dessa brev beskrevos både de materiella och
andliga förmånerna i Amerika. I början av
januari 1842 inflöt i ett par nummer av
Aftonbladet ett långt brev från Gustaf Unonius, som
var en studerad man och året förut med sin
unga maka och några andra lämnat Uppsala,
emigrerat och blivit nybyggare i Wisconsin.
Nybygget kallades Nya Upsala. I dessa trakter
påträffade man bröderna Friman från
Västergötland, och även brev från dessa publicerades
i Aftonbladet. Unonius återkom med en
mycket lång redogörelse i Aftonbladet i slutet av
maj och början av juni 1842. Detta var ett
exempel, som vann snabb efterföljd. De
ensamma emigranterna i västern och deras
anförvanter i Sverige blevo medverkande i
emigrationspropagandan. Själva förklara
emigranterna rent ut, att de hoppades, att sådana
brev, som nu allt ymnigare började publiceras
också ute i landsortstidningarna, skulle leda
till ökad emigration. Under årtionden utövade
»amerikabreven» sin mission.
Ofta låg det naturligtvis ett personligt
intresse hos brevskrivarna att vinna förstärkning
till nybygget. Detta var också senare ofta
fallet med prästers och predikanters
gynnsamma beskrivning av Amerika. Man måste
naturligtvis medge, att de icke behövde gripa
till särskilt starka färger vid målningen av
läget i U. S. A. för att få fram en kontrast, som
var ofördelaktig för det gamla landet med dess
fattigdom bland allmoge och arbetare.
Emigranterna berättade ofta enkelt och okonstlat
om sina goda och billiga jordförvärv, sina
grisar och fäkreatur, om de stora möjligheterna
till fri jakt och fiske, om friheten från
tyngande beskattning till underhåll av
ämbetsmännen, om likställigheten och befrielsen från
»herrarna», inklusive präster och länsmän.
Man behövde inte »slita ut mössan med att
hälsa på herrarna». Friheten och jämlikheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
