Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikansk och svensk press. Ett bidrag till vår tidningstekniks historia, av Gunnar Bjurman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A M ERIK A—S V ERI GE
Monitören samt i Chicago tidningen Justitia.
Ett studium av deras tidningsårgångar visar
visserligen en och annan underrubrik men inga
rubriker av »amerikansk» typ. Utan tvivel har
dock E. H. Thörnberg rätt i sin förmodan, att
Kjellberg under sin vistelse i Amerika
tillägnat sig den rubrikmetod han praktiserade i
Östgöten. Denna bildade icke skola inom svensk
press, som ännu länge fortsatte i de gamla
hjulspåren. Först långsamt kom i våra tidningar
den s. k. amerikaniseringen till stånd.
Vad det moderna amerikanska
rubrikväsendet angår, står detta i tydlig förbindelse med
införandet av illustrationer i tidningarna. Ända
fram till 1800-talets mitt finner man sällan eller
aldrig i dagspressen någon bild i texten.
Däremot förekomma i amerikanska tidningar
redan före denna tid bilder i annonserna, och
ett eller annat decennium senare äro de
vanliga även i de svenska tidningarnas annonser.
Amerikanska firmor, som tillverkade maskiner
av olika slag, beordrade annonser i europeiska
tidningar, även i svenska, och bifogade då
träsnitt (sedermera metallavgjutningar av
sådana). På 1870-talet börja efter detta mönster
svenska industrier illustrera sina annonser, så
t. ex. Bolinders, Höganäs, Ljusne mekaniska
verkstad (lokomobiler) och pianofabriker.
Omkring 1850 börja bilder ytterst sparsamt
förekomma i dagstidningarnas text, och
nämnda år kan man t. ex. i det då i Stockholm
utkommande, som motorgan till Aftonbladet
uppsatta Morgonbladet se en bild över sidans
hela bredd av det blivande
utställningspalatset vid världsexpositionen i London 1851. Det
låg i sakens natur, att en rubrik anbragtes
över en dylik illustration och att när
illustrationen var flerspaltig detta även blev fallet
med rubriken.
Omkring sekelskiftet började bilder rätt
flitigt komma till användning i textspalterna, och
snart voro de vanliga. Det kemigrafiska
klichéförfarandet hade uppfunnits och tagits i bruk.
Under en tid förhärskade det fototypiska
förfarandet, som tillät reproduktion endast i
streck (i svart och vitt), men sedermera blev
det möjligt att trycka autotypier, vilket i den
svenska dagspressen började praktiseras vid
slutet av 1900-talets första decennium och
varigenom fotografisk verklighetstrohet kunde
uppnås. Den svenska pressen (ej den
svenskamerikanska) började nu ägna sig åt bilder i
en utsträckning, som överträffade
amerikanernas intresse för saken och torde få anses utan
motstycke inom den dåtida tidningsvärlden
(om rena bildtidningar frånses). För att »göra
sig» måste dessa bilder i allmänhet utföras
minst tvåspaltiga men ofta mera, och
rubriken fick då samma spaltbredd som bilden.
Vid denna tid hade systemet med flera (helt
moderata) underrubriker under huvudrubriken
blivit ganska allmänt tillämpat i Sverige.
Samtidigt började man, då man väl vant sig vid
tvåspaltiga rubriker i samband med
illustrationerna, att använda dem för artiklar utan
illustrationer och då förse dem med likaledes
tvåspaltiga underrubriker. En blick på
tidningar med ganska starkt nyhetsbegär åren
före världskriget visar emellertid, att det just
aldrig var i sensationssyfte de använde de
tvåspaltiga rubrikerna, vilka väl även tidigare
förekommit någon gång. De använde dem helt
enkelt för att »lätta upp» långa och tråkiga
artiklar, helst referat av utredningar och
dylikt. Men i fråga om de enspaltiga rubrikerna
fortskred amerikaniseringen åren närmast före
världskriget rätt starkt. Dagens Nyheter gick
härvid i spetsen under ledning av sin
dåvarande redaktionssekreterare Oscar Hemberg, som
studerat det amerikanska stortidningsväsendet
på ort och ställe.
De amerikanska tidningarna hade redan
några år före världskriget utvecklat sin
rubriceringsmetod till ungefär vad den är i dag. En
stor händelse åskådliggjordes med en stor
illustration på första sidan. Över denna bild och
410
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
