Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Biogeografiska världsproblem. Florans och faunans härkomst på isolerade områden, av Nils Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGEOGRAFI
BIOGEOGRAFISKA
VÄRLDSPROBLEM.
FLORANS OCH FAUNANS HÄRKOMST
PÅ ISOLERADE OMRÅDEN.
Biogeografiska problem äro årsbarn med
människornas intresse för biologiska och
geografiska förhållanden av gåtfull natur. Sålunda
diskuterades redan i forntiden av de filosofer,
som antogo vår planet vara klotformig, frågan
om de s. k. antipoderna, människorna på andra
sidan jorden, en fråga, som tedde sig löjlig för
dem, som tänkte sig jorden platt som en skiva.
Men först Amerikas upptäckt gav egentlig
näring åt spekulerandet över biogeografiska
frågor, ty nu gällde det att förklara hur djuren
och människorna kommit dit — växterna
lämnade man alldeles ur räkningen. Något
sammanhang måste tydligen ha funnits mellan
Gamla världen, där ju, enligt tidens tänkesätt,
djur och människor blivit till, och den Nya.
Riktigheten av denna slutsats låter sig ju ej
heller förneka med mindre man antar en s. k.
polytop härkomst, d. v. s. att djur och växter
av liknande slag skulle kunna uppstå på skilda
håll oberoende av varandra. I vissa fall kan
nog en sådan möjlighet vara värd
uppmärksamhet, men vanligen låter en
osamman-hängande utbredningsarea lättare förklara sig,
om man antar, att en omdaning ägt rum hos
ett förut enhetligt utbredningsområde, och ej,
att den ursprungliga växt- och djurvärlden
utvecklat sig i konvergerande linjer inom de
skilda områdena. Vårt eget lands utveckling
efter istiden ger en god orientering i denna
fråga genom det av Sven Lovén påvisade
faktum, att en del djurformer kvarleva som
relikter i flera insjöar, som förr stått i förbindelse
med havet. Från detta ha de invandrat, och i
sjöarna ha de sedan kunnat leva kvar trots de
förändrade naturförhållandena. Att djuren
själva i någon mån omändrats förringar ju ej
deras betydelse som bevis för det geografiska
sammanhanget.
På samma sätt är det naturligtvis enklast
att föreställa sig, att t. ex. ett förgånget
sammanhang mellan England och kontinenten
förmedlat den inhemska brittiska växt- och
djurvärldens invandring, en slutsats, som f. ö. har
medeltida anor. Öar på längre avstånd från
fastländerna utgöra däremot icke så lättlösta
biogeografiska gåtor, i synnerhet om de ha
uppkommit uteslutande genom vulkanisk
verksamhet och sannolikt aldrig haft förbindelse
med kontinenterna. Hur har då deras flora
och fauna kommit dit?
Det vanligaste svaret på denna fråga är att
hänvisa till en auktoritet sådan som Wallace,
författaren till »Island Life» (1880), och med
honom antaga en överföring eller transport
från närmaste land antingen med havsvågorna
och strömmarna, i det att frukter och
trädstammar kastas i land och medföljande frön
och smärre djur finna möjligheter till
kolonisering, eller att sådana ditföras med stormar
eller fåglar. En annan uppfattning har dock
äldre hävd. När James Cook på sin
världs-omsegling landsteg på Saint Helena 1771, fann
han landsnäckor på öns högsta bergskammar
och sökte förklara detta märkliga förhållande
ute på en så isolerad plats med antagandet,
att de befunnit sig där, alltsedan de skapades,
såvida man icke finge tänka sig ön vara en
rest av ett större landområde, som sjunkit
runtomkring.
En närmare analys av floran och faunan på
Saint Helena visar i verkligheten ålderdomliga
drag. Floran ansluter sig närmast till Afrikas
men innehåller primitivare typer. Numera är
den ursprungliga skogsvegetationen utrotad,
men att den varit yppig visar ännu
skalbaggs-faunan, som till mer än halva artantalet består
av vivlar, alla endemiska, d. v. s. inhemska och
uteslutande förekommande på ön. Bland
landsnäckorna, som med rätta gälla som viktiga
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
