Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Den franska "folkfronten", av Kjell Strömberg - Glimmingehus. En restaurerad medeltida skåneborg, av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLIMMIN GEHU S
serats. Bland de punkter, som skulle återstå,
äro de viktigaste kravet på en
nedrustningsöverenskommelse, som numera endast har
teoretiskt intresse, och nationaliseringen av
vissa förtrustade privatföretag med
allmännyttig betydelse, såsom de stora
kraftverks-och försäkringsbolagen. Francdevalveringen,
som icke ingick i programmet, hade förr eller
senare blivit nödvändig för att lätta
budgetsituationen och den ogynnsamma
handelsbalansen; den ingick så att säga i arvet från
den tidigare regimen. Guldtäckningen för
franska bankens sedlar har sedan juli 1935
minskats med nära 54 %, varav dock mer än
hälften uttagits och exporterats före tillkomsten
av det första folkfrontskabinettet i juni 1936.
Handelsbalansen beräknas i år uppvisa ett
deficit på c:a 18 milliarder francs mot 12
milliarder för år 1935, vilket emellertid med
hänsyn till det nya francvärdet betyder en viss
förbättring av exportindustriernas villkor.
Arbetslönerna ha ökats med i genomsnitt 35 à
40 %, men denna ökade köpkraft har i viss
mån neutraliserats genom den samtidiga
prisstegringen, mindre kännbar dock i
detaljhandeln än i grosshandeln; klyftan mellan
en-gros-och detaljpriserna har i själva verket minskats
med mer än 50 %. Å andra sidan har
företagarens lönekonto ökats med genomsnittligt
70 %. Arbetslösheten har betydligt reducerats,
säkerligen mindre på grund av
fyrtiotimmars-veckan — vars olyckliga tillämpning i
praktiken (systemet fem gånger åtta arbetstimmar
och två ledighetsdagar i veckan) i stället
föranlett en icke avsedd minskning av
produktionsvolymen —■ än på grund av
rustningsindustriernas väsentligt ökade absorption av
arbetskraft. Detta system synes dock på
väg att överges; vad som hindrar en
snabbare övergång till rationellare förhållanden
är den ömsesidiga misstron mellan arbetare
och arbetsgivare. Med fastare
organisationer på ömse håll hoppas man skall följa
en fastare disciplin. C. G. T., den franska
landsorganisationen, i princip opolitisk, såg enbart
under år 1936 sitt medlemstal ökas från mindre
än 1 mill. till närmare 5 mill., medan
arbetsgivarna alltjämt äro splittrade i smärre
sammanslutningar, som genom ett gerillakrig på lång
sikt söka återvinna sina förlorade positioner
gentemot denna mäktiga motståndare. Till en
fruktbar växelverkan mellan dessa bägge poler
på arbetsmarknaden är det ännu ett stycke väg
i Frankrike, men god vilja till samförstånd
saknas icke på någondera sidan — såsom det
senast visade sig vid ett möte i Pontigny denna
sommar, där svenska och franska arbetare
och arbetsgivare i ledande ställning utbytte
sina erfarenheter. Jfr L. Werth, »Destiny of
France» (1937). Kjell Strömberg.
GLIMMINGEHUS.
EN RESTAURERAD MEDELTIDA
SKÅNEBORG.
Glimmingehus i sydöstra Skåne har blivit en
symbol för begreppet medeltida borg. Frågar
någon efter borgar eller herresäten från
medeltiden i Sverige, kan man vara säker om att
Glimmingehus nämnes i främsta rummet. Och
med rätta. Ty ensam bland sina likar har
denna borg blivit bevarad så gott som orörd
till våra dagar. Endast på några få punkter
har användningen såsom magasin under något
århundrade medfört ingrepp i de
ursprungliga anordningarna. Riddarsalens tak har
sålunda icke sina ursprungliga, omsorgsfullt
bilade och profilerade bjälkar i behåll utan
grova, vårdslöst arbetade sådana, av den art,
som hör hemma i ett magasin. Endast ett par
av de gamla bjälkarna återstå. — Skorstenen
från köksspisen når ej längre än första
ovanvåningen. Resten är raserad. Här och där är
murverket skadat. De utbyggda avträdena på
584
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
