Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10. November 1938
- Selma Lagerlöfs världsrykte. En bibliografisk översikt av hennes översatta verk, av Nils Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SELMA LAGERLÖFS
VÄRLDSRYKTE.
EN BIBLIOGRAFISK ÖVERSIKT AV
HENNES ÖVERSATTA VERK.
Boken är den främsta men inte längre den
enda förmedlaren mellan författaren och hans
läsare. Kännedomen om ett litterärt verk
sprider sig i våra dagar efter så många olika vägar,
att de flesta människor inte längre skapa sig
en mening genom läsning utan på annat sätt.
Först och främst genom pressens anmälningar,
intervjuer och otaliga notiser, vidare genom
föredrag, uppläsningar, teater, film och ej minst
radio. Att mäta en författares inflytande enbart
efter böcker kan därför aldrig ge hela sanningen.
Men ett stort ämne tvingar till begränsning, och
den som inför Selma Lagerlöfs 80-årsdag den
20 nov. i år på några sidor vill ge en
föreställning om uppskattningen av hennes verk i
utlandet, får dra sina cirklar ännu snävare än så.
Han måste bortse från allt det som har skrivits
om detta verk — biografier och kritiska
artiklar, litterära studier och anmälningar. Han
tvingas att anlägga en mer kvantitativ än
kvalitativ måttstock, fastän han väl vet, att den
uppskattning, som talar ur ett omdöme av en
Gerhart Hauptmann, Thomas Mann eller
Hermann Hesse, är mer värd än den uppskattning,
som kan mätas i antal sålda exemplar.
 |
Italiensk barnboksillustration till »Fågel Rödbröst»,
1932. |
Ingen svensk författare har översatts till så
många språk och spritts i så stora upplagor som
Selma Lagerlöf. I äldre tid är det endast
Swedenborg, Tegnér och Fredrika Bremer, i modern
tid endast Strindberg, som kunna jämföras. En
sådan spridning är i och för sig intet kriterium
på värde. Slår man upp vilken utländsk
katalog som helst, skall man se, att det inte är
Goethe och Shakespeare utan Courths-Mahler
och Edgar Wallace, som översättas och säljas
mest. Men modeförfattarna växla; nästa
decennium heta de något annat. Selma Lagerlöfs
inflytande har nu inte bara hållit sig utan
t. o. m. varit i stigande i över fyrtio år. Och att
spridningen i detta fall är förenad med högsta
litterära förtjänst och är direkt betingad av den
lär inte längre kunna bestridas. En första,
översiktlig och i rent praktiskt syfte gjord
generalinventering av alla översättningar av
Selma Lagerlöfs verk kan — trots de
reservationer och inskränkningar, som ha gjorts här
ovan — bäst åskådliggöra hur detta verk har
vunnit läsare i hela världen. För säkerhets skull
böra först ett par felkällor påvisas. Man måste
för det första tänka på att Selma Lagerlöf
också har lästs på svenska språket i hela Norden,
även i det finska Finland och på Island, i det
svenska Amerika och av tusentals läsare i
Tyskland. Vidare bör man ha klart för sig, att
upplagornas storlek sällan kan anges och att
exemplaren av en enda tysk översättning av
»Gösta Berling» ibland kunna räknas i
hundratusental. Slutligen har det av lätt begripliga
skäl varit omöjligt att i den åtföljande bilagan
annat än i undantagsfall ta med annat än
självständigt utgivna verk. De i dagliga tidningar,
kalendrar, barnböcker o. s. v. tryckta och
ständigt omtryckta berättelserna och legenderna
kunna aldrig förtecknas. T. o. m. romanerna
ha gått som följetonger i tidningar och
tidskrifter, så t. ex. »Jerusalem» i Journal de
Genève och Novoje Vremja, »Kejsarn av
Portugallien» i Vossische Zeitung och Vorwärts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0765.html
