- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
820

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Segelflygning. De meteorologiska förutsättningarna, av Anders Ångström - Det spanska inbördeskriget. Krigshändelserna juli 1936-november 1938, av Olle Norman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPANIENKRIGET

den av egen drift och kan nå stora höjder med
stor hastighet. De mörka rullar av
cumulus-moln, stundom utbildade till verkliga åskmoln,
som man emellanåt iakttar, uppstå vanligen vid
dylika »kallfronter». I motsats till
förhållandena vid varmfronten blir den uppåtgående
rörelsen vid kallfronten i regel så stark, att den
kan utnyttjas för segelflygning, ja, risken är
snarast i detta fall, att vertikalrörelsen blir
för stark, så att fara uppstår, att flygaren
förlorar herraväldet över segelplanet.

Utefter dessa »bränningar» av uppåtstigande
luft vid kallfronten kan flygaren tillryggalägga
betydande sträckor. Man kan här tala om ett
slags »luftsurfing» på framsidan av den väldiga
luftvåg, som kallfronten utgör (jfr bild 3).

Låt oss, efter denna korta orientering
beträffande segelflygets teori, med några ord
beröra dess utveckling och organisation.

I Tyskland medförde Versaillesfredens
restriktioner av motordriven flygning ett
uppsving för segelflygningen, som gynnades av
statsmakterna. I gynnsam terräng anlades
segelflygläger. Föreningar bildades för
segelflygningens teoretiska studium och praktiska [-till]ämpning,-] {+till-
]ämpning,+} och stora skaror av tysk ungdom
sökte sig till skolorna och övningarna för
segelflyg. Höjdrekordet är nu uppe vid omkring
8 000 meter och längdrekordet utan
mellanlandning vid omkring 500 km.

I bjärt motsats till den uppfattning, som ännu
för ett par decennier sedan gjorde sig gällande,
nämligen att flygning utan motor praktiskt
taget saknade möjligheter och betydelse, stå
de storartade prestationer på segelflygningens
område, som nu föreligga. Riesengebirge och
Alperna ha överflugits, och över huvud taget
har segelflygplanet uppnått målet: icke blott
att efterbilda fåglarnas flykt utan även att tävla
med den i effektivitet.

En konstruktiv utveckling av segelflygplanet
har gått parallellt med denna utveckling. Det
gäller att göra luftmotståndet ringa och framför

allt att reducera fallhastigheten till ett
minimum, och i dessa avseenden ha konstruktörer
sådana som Madelung, Mattray och Jacobs
utbildat specialmaskiner av hög effektivitet.
Viktig är också den ökning i säkerheten, som
åstadkommits t. ex. genom bromsklaffar, vilka
utan att vid normal hastighet störa
strömningsfältet utslås till bromsverkan, när hastigheten
botar att överstiga en viss gräns.

Segelflygaren måste vara sportsman, tekniker
och meteorolog: han måste ha en »mekanisk
common sense», och han måste vara förtrogen
med molnformerna och luftströmmarna och
deras beroende av terräng och väderlekstyper.
Som en förberedelse och övning för den
motordrivna flygningen, vilken i vissa avseenden
laborerar med förenklade premisser men som
ju alltid i kritiska situationer, då motorn
elimineras, kan bli en tvungen segelflygning, är
segelflygningen av stor betydelse och vinner
nu ett berättigat stöd från statsmakterna i de
länder, som göra anspråk på att främja
luftfarten och dess utveckling. Vad som härvid är
av betydelse är främst, att segelflygningen ledes
in på banor, som regleras av en målmedveten
organisation och planmässig undervisning. Först
under dessa omständigheter blir
segelflygningens utveckling en samhällets angelägenhet,
i det att den skapar förutsättningar för
luftfartens utveckling i stort. Anders Ångström.

DET SPANSKA
INBÖRDESKRIGET.

KRIGSHÄNDELSERNA JULI 1936—
NOVEMBER 1938.1

Lantoperationerna. Det spanska
inbördeskriget hade ytterst sin grund i de stora sociala

1 Den särskilt intresserade hänvisas till arbetet
»Det spanska inbördeskriget», utgivet av
försvarsstabens krigshistoriska avdelning på
Militärlitteratur-föreningens förlag, Stockholm 1938.
Händelseförloppet, som i detta arbete är framfört t. o. m. april 1938,
är föremål för fortsatt bearbetning.

820

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0872.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free