- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
225

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Cellteoriens grundläggning. Ett hundraårsminne, av O. Rosenberg - Var låg Golgata? Är klippavsatsen i Den heliga gravens kyrka historisk? av Anton Fridrichsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GOLGATA

det framgick, att även djurens vävnader bestå
av celler. Detta betydde en alldeles ny
uppfattning av förhållandet mellan växter och djur.
Vitt skilda djurgrupper och vävnader
undersöktes, och överallt fann han kroppen uppbyggd
av celler. I vissa fall var det ganska enkelt att
påvisa cellförekomsten, såsom i broskceller och
dylikt. Men i fråga om andra delar, såsom
pigmentkroppar, nervtrådar och muskler, var
deras cellnatur betydligt mindre iögonenfallande.
En bland svårigheterna var, att dessa celler
sakna cellvägg, och man utgick den tiden från
att en cell måste ha en vägg. Schwann försökte
visserligen deducera fram en vägg även här,
vilket ej överensstämmer med verkliga
förhållandet, som 1840 påvisades med skärpa och kraft
av en annan framstående anatom, Purkinje.
Det avgörande för även dessa kroppars cellnatur
såg Schwann i förekomsten av cellkärna och
deras utvecklingshistoria. Det skulle emellertid
leda för långt att här närmare gå in på dessa då
mycket diskuterade stridsfrågor, liksom om
frågan om cellens förhållande till individbegreppet.

Genom dessa Schwanns utomordentligt
viktiga undersökningar och slutsatser nedbrötos de
dittills bestående skrankorna i uppfattningen om
förhållandet mellan växter och djur. De ha
givit en mäktig impuls och banat nya vägar för
den biologiska forskningen — låt vara att både
Schleidens och Schwanns uppfattning om
cellernas uppkomstsätt och mycket av deras
teoretiska slutsatser ej hållit stånd inför den nyare
forskningen. Ännu så sent som 1867 företräder
Hofmeister i sin »Handbuch» samma
uppfattning som Schleiden med avseende på
nybildning av kärnor och celler.

Kvar står dock Schwanns oomtvistade
förtjänst att genom sina undersökningar ha gett ett
fast underlag för cellteorien, att alla organismer,
växter liksom djur, äro uppbyggda av celler,
ursprungligen principiellt jämställda men under
individens senare utveckling på olika sätt
utformade. O. Rosenberg.

VAR LÅG GOLGATA?

ÄR KLIPPAVSATSEN I DEN HELIGA
GRAVENS KYRKA HISTORISK?

Enligt evangelierna blev Jesus, sedan han av
den romerske landshövdingen dömts till döden
och gisslats, förd till en plats, som kallades
Golgata (rättare: Golgota), och korsfäst där. Sedan
dess har det namnet varit ett heligt namn i
den kristna kyrkan, det heligaste ortsnamnet,
kan man säga. Ty på Golgata fullbordades
frälsningen av den syndiga världen, som genom
Jesu offerdöd försonades med sin Gud. Men var
låg Golgata? Kunna vi än i dag med säkerhet
utpeka platsen för frälsningsdramats avgörande
slutakt? Sedan det planmässiga studiet av
Heliga landets topografi började på 1880- och
1890-talen, har frågan om Golgatas läge varit
föremål för mycken uppmärksamhet, och utan
att nya arkeologiska fakta ha kommit i dagen,
har de sakkunnigas åsikt börjat stadga sig i en
riktning, som här skall göras till föremål för en
kort redogörelse.

Envar som besöker Jerusalem styr väl snarast
möjligt sin färd till Den heliga gravens kyrka,
en stor medeltida katedral, vars väldiga kupoler
dominera västra delen av den nuvarande gamla
staden innanför murarna. Kyrkan har inom sitt
område Den heliga gravens kapell och en ur
grunden uppskjutande klippavsats, som
betecknas såsom platsen, där Jesu kors restes. Frågan
är hur mycken tilltro detta antagande förtjänar.

Av det Jerusalem, som var skådeplatsen för
Jesu lidande och död, existera numera endast
några sparsamma rester. Fyrtio år efter
tragedien på Golgata utspelades judefolkets stora
sorgespel (år 70): den heliga staden stormades
av romarna och lades i ruiner, det praktfulla
templet förstördes av eld. Två mansåldrar
senare upprepades historien (år 135): ånyo
rasade elden och det romerska svärdet i den
nödtorftigt återuppbyggda staden, och nu gingo
segrarna radikalt till väga; det blev vid döds-

225

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free