Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Missionskonferensen i Tambaram. 69 nationer representerade av närmare 500 deltagare, av Gustaf Lindeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAMBARAMKONFERENSEN
verksamhetsområde, växte
kraven på kyrkornas
samverkan. Enhetssträvandena
fingo sitt naturliga uttryck
i »världsmissionskonferenser»,
vid vilka så gott som
samtliga evangeliska
missionssällskap och kyrkosamfund voro
representerade. Den första,
som verkligen förtjänar
namnet, är den av Söderblom
nämnda i Edinburgh 1910,
vilken samlade ej mindre än
1 200 deltagare. Här tillsattes
ock för att föra verket
vidare en
fortsättningskommitté, sedermera kallad
Internationella missionsrådet. Världskriget och
ej minst Versaillesfreden tillfogade
enhetstanken ett svårt slag, och de tyska
kyrkorna tvekade länge, innan de mottogo
inbjudningen till ny samverkan. Men sedan de
övervunnit sina betänkligheter, tog
missionsekumeniken ny fart under Internationella
missionsrådets och dess energiske ordförande dr Mötts
ledning. Edinburghkonferensen med dess
massuppbåd av deltagare ansågs dock av praktiska
skäl icke vara den lämpliga konferenstypen,
och den ersattes av mindre möten, vid vilka
man framför allt lade an på urvalet och
kvaliteten hos deltagarna. Den första konferensen av
detta slag hölls i Jerusalem 1928 och den andra
i Tambaram den 12—29 dec. 1938.
Att 1938 års konferens skulle förläggas till
ett asiatiskt land var man från början fullt på
det klara med. Man ville därmed markera den
betydelse man tillmätte kristendomen och de
unga kyrkorna i Asien, världens största
missionsområde. Den först påtänkta konferensorten
var Kau-lun på engelskt område nära
Hongkong. Därefter följde man Kinas inbjudan och
beslöt att förlägga mötet till Hang-chou i östra
Kina. Sedan kom 1937 konflikten mellan Kina
Madras Christian College, Tambaram. Närmast ett dormitoriekomplex, i
bakgrunden administrationsbyggnaden.
och Japan, och man måste då länrma tanken på
Östasien och valde i stället Tambaram i
närheten av Madras. Till konferensens förfogande
ställdes lokaler, tillhörande Madras Christian
College, en av Indiens äldsta skohnstitutioner
av kristen typ.
Det är ingen överdrift att säga, att
Tamba-rammötet saknar motstycke i den evangeliska
kristenhetens historia. 69 nationer voro
representerade av 471 delegerade. Det var den första
missionskonferens, där representanterna för de
unga kyrkorna voro i majoritet, ett märkligt
vittnesbörd om kristendomens utveckling bland
Asiens, Afrikas och Oceaniens stammar. Kina
och Japan hade sänt manstarka delegationer,
och kriget mellan dessa båda länder förhindrade
ingalunda en hjärtlig och vänskaplig samvaro
mellan deras kristna representanter — förvisso
signifikativt för den anda, som präglade hela
konferensen. Över huvud höllos politiska
motsatser borta från förhandlingarna. En indisk
tidning hade före konferensen förklarat, att den
vore riktad mot de totalitära staterna. Av denna
anledning ställde den tyska delegationen till
presidenten Mott en förfrågan om hans
uppfattning i denna fråga. Mott förklarade katego-
5—NFM39:6
421
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
