- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
591

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Prisregleringsåtgärder för jordbruket. Med av 1939 års lagtima riksdag beslutade ändringar, av Henrik Hagander - Den svenska upplysningens främste. Kellgren i nyare svensk litteraturforskning, av Victor Svanberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stegras imder skördeåret, svarande mot
lagringskostnaderna. Beträffande stödköpspriserna för
1939 års skörd har Kungl. Maj:t bestämt, att
höstpriserna böra uppgå till 16,50 kr. för dt vete
och 16 kr. för dt råg. Ett statligt bolag, Svenska
spannmålsaktiebolaget, har hand om
stödköpsverksamheten.

Exportör av svensk brödsäd kan av
tullmyndigheterna erhålla ett s. k. utförselbevis,
vilket berättigar honom att tullfritt importera
utländsk brödsäd till motsvarande myckenhet
eller ock under vissa förhållanden att få
beviset inlöst med ett belopp, som med vissa
avdrag motsvarar tullen på en kvantitet, lika
stor som den exporterade.

För bestridande av kostnaderna för
brödsädsregleringen uttages en förmalningsavgift,
den s. k. veteavgiften. Denna erlägges av
kvarninnehavare och utgår vid förmalning av
vete, utom då denna sker mot tull eller lön
för tillgodoseende av odlares husbehov av mjöl.
Avgiften utgör högst 3 öre per kg.

Av de avgifter, för vilka i det föregående
redogjorts, ingå veteavgift samt
införselavgiften på brödsäd och därav beredda produkter
till fonden för mötande av förluster å
spannmålsregleringen. Mjölkavgift samt
införselavgift för mjölk och mejeriprodukter uppbäras
som ovan nämnts direkt av Svenska
mejeriernas riksförening. Övriga avgifter ingå till
jordbrukets prisregleringsfond. De båda fonderna
redovisas i riksstaten och förvaltas av
statskontoret, som även verkställer utbetalningar för
olika ändamål enligt Kungl. Maj:ts
föreskrifter. — Till den förstnämnda fonden har 1939
års lagtima riksdag för budgetåret 1939/40
anvisat ett förslagsanslag av 6 mill. kr. och till
den senare 55 mill. kr.; av det senare beloppet
ha 35 mill. kr. beräknats motsvara inflytande
margarinaccis. De avgifter, vilka uppburits
direkt av Svenska mejeriernas riksförening, ha
under de senaste budgetåren uppgått till 48—49
mill. kr.

        Henrik Hagander.

DEN SVENSKA
UPPLYSNINGENS FRÄMSTE.



KELLGREN I NYARE SVENSK
LITTERATURFORSKNING.

Den svenska upplysningstiden är inte lång
och har ej många betydande representanter.
Dalin på 1730-talet, i Argus, är egentligen
blott en pioniär för upplysningsidéerna;
innerst inne i honom gömmer sig en bastant
1600-talsmoralist. Något mera avancerade
blevo Dalin och andra i kretsen kring Lovisa
Ulrika, fritänkaren Fredrik II:s syster, vilken
på 1740-talet kom till Sverige som tronföljarens
gemål och på 1750-talet blev drottning och
stiftade Vitterhetsakademien. Men i det
drottningen och hennes vänner togo upp kampen
för ökad kungamakt, gjorde de upplysningen
misstänkt i den av hattarna ledda opinionens
ögon. Dalins s. k. kalottpredikningar, ett som
det förefaller tämligen oskyldigt skämt med
prästerliga oarter, utnyttjades av hans och
hans beskyddarinnas fiender i den politiska
striden. Hattarna beskyddade dock Hedvig
Charlotta Nordenflycht, som tog upplysningens
problem allvarligare och djupare än Dalin och
samlade kring sig en grupp yngre poeter, bland
vilka Creutz och Gyllenborg kunna kallas de
första svenska diktare, dem upplysningens ideal
gått i blodet. Creutz klädde i rokokokostym
en vemodigt graciös njutningslära men
övergick snart till att leva efter den i stället för
att skriva om den. Gyllenborg predikade en
sträng dygdelära, som ville vara manlig men
tyvärr gled in i dyster negativism, vilket
sammanhänger med hans engagemang och
motgångar i de hätska partistrider, som på
1760-talet förberedde den svenska frihetstidens
undergång.

Först när Gustav III genom sin statskupp
1772 gjort slut på den politiska debatten men
— tills vidare — lämnat tryckfriheten kvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free