- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
626

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Musik till »Peer Gynt». Söderman, Grieg och Egk, av Folke H. Törnblom - Privatanställdas pensionering. Principer och försäkringsmöjligheter, av B. E. Meurk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PENSION

dem. Egk har i möjligaste mån undvikit att
frammana jämförelser, bl. a. vid Åses död,
Anitras dans och Solvejgs sång, vilka alla äro
uteslutna, men slutscenen med Solvejgs
vaggvisa kunde han inte undvika. Just denna
ängsliga flykt från allt, som har med lyrik att göra
i Ibsens drama, utgör emellertid svagheten i
Egks verk, textligt och framför allt musikaliskt
sett. Hos Egk är det trollvärlden, som
dominerar och — med avseende på musikalisk
ingivelse och utformning — triumferar. Den tyske
tonsättaren har mer än uppfyllt Ibsens
önskningar om »djevelskap» i musiken, hans
musikaliska skildring av Dovregubbens hall och
krogmiljön och över huvud taget av Peer Gynts
irrfärder och sammanstötningar med
trollvärlden äger en krass realitet, starkt erinrande,
skriver en tysk kritiker, om oktoberfestens
tummel och buller i tonsättarens bayerska
hemland. Det är alltsammans skickligt och
begåvat gjort, men Egk har så att säga använt
större våld, än nöden kräver. Samtidigt äro
de få lyriska scenerna i hans bearbetning
övervägande svagt gjorda, särskilt avslutningen
med Solvejgs vaggvisa; där har hans
begåvning helt enkelt inte räckt till.

Egk har med andra ord med »Peer Gynt»
givit sig in på ett område, där han åtminstone
på sitt nuvarande stadium som tonsättare inte
riktigt hör hemma. Han äger icke tillräckligt
stor portion romantik i sitt sinne, tvärtom visar
sig hans tonspråk vara ganska nära släkt med
det atonalistiska, fränt realistiska och något
ironiska, som på musikdramatikens fält odlades
på 1920-talet av Karol Rathaus, Ernst Kfenek,
Kurt Weill och Paul Hindemith, vilket
knappast är väsensbefryndat med Ibsens idédrama.

Egks »Peer Gynt» är alltså ett negativt svar
på frågan om Ibsens verk passar som underlag
för en opera.

Folke H. Törnblom.

PRIVATANSTÄLLDAS
PENSIONERING.

PRINCIPER OCH
FÖRSÄKRINGSMÖJLIGHETER.

Pensionen i sin primitiva form är det
imder-stöd, kontant eller in natura, av mer eller
mindre tillfällig karaktär, som en arbetsgivare
utan att ha gjort och utan att göra någon
utfästelse därom tilldelar en hos honom anställd
person, då denne på grund av ålderdom eller
ur annan orsak uppkommen arbetsoförmåga
måste lämna sin tjänst. Åtminstone i fråga
om kroppsarbetare kallas mångenstädes en
sådan pension gratial, vilken benämning i sin
mån vittnar om understödets karaktär av
nådegåva.

Enligt den uppfattning rörande en
ändamålsenligt ordnad pensionering, som numera
utbildats, bör den anställde med säkerhet kunna
påräkna dels för egen del från uppnåendet av
viss på förhand bestämd ålder eller vid
dessförinnan inträdande oförmåga att fullgöra sina
tjänsteåligganden en livsvarig livränta, dels för
sin eventuella änka en livsvarig livränta,
utgående från makens frånfälle, dels ock för vart
och ett av sina minderåriga barn en likaledes
från faderns frånfälle intill viss barnets ålder
utgående livränta, varvid samtliga
ifrågavarande livräntor eller pensioner skola vara till sitt
årliga belopp förutbestämda. Understundom
medräknas bland pensionsförmånerna även s. k.
kapitalunderstöd, utfallande med
engångsbelopp, när den anställde uppnår pensionsåldern
eller dessförinnan antingen blir
arbetsoförmö-gen eller avlider, och avsedda att imderlätta
den bl. a. av senkommande skattebetalning
tyngda övergången från ekonomiskt
gynnsammare förhållanden till mindre gynnsamma.

Mellan de båda ovan nämnda gränsformerna
för pensionering av i enskild tjänst anställda
har funnits och existerar alltjämt en mängd

626

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free