Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det intryck, som hennes majestätiska skönhet ett
ögonblick hade gjort på Pierre, var försvunnet. Han
såg nu blott i henne tyrannen, fienden, grunden och
upphofvet till all nöd och olycka i Frankrike.
Han for med stråken öfver strängarna, så att de
skälfde under den.
Han måste följa orkestern och spela hvad notema
bjödo honom, först sarabanden och därpå gavotten. Han
måste göra samma drillar och figurer som alla de andra
instrumenten, men drillarna ljödo under hans stråke som
hotelser af knutna händer, och bakom alla dessa
smekande melodier och eleganta fioriturer låg ett ohyggligt,
doldt hån.
Det var, som om en satanisk smickrare, klädd i
hof-dräkt, med den förgiftade dolken vid väijgehänget,
bugade sig och sade:
»Se, hur vi niga och bocka! — Vi beundra dig, du
mäktiga! Vi’ böja oss, med handen på hjärtat! Vi komma
nära dig, riktigt nära, — och så omringa vi dig, gripa
dig, gripa tag i dig, — så där, — hu! omkring dina
hvita händer!
Ja, ja, var inte rädd! Se, hur underdåniga vi äro!
— Du skall inte vara rädd för att dö, det går så fort!
— Med en sådan smal och smidig hals som din, så....!
ja, var inte aUs rädd! Ser du inte, hur vi niga och
bocka!»....
Ljusen gnistrade i kronornas kristaller. Speglarna
upprepade dem i en lång, oändlig rad. Golfvet var så
blankt, och de hala stegen af de sidenklädda skoma gledo
så lätta däröfver.
De hviskade, logo och skrattade, alla de sminkade
ansiktena där nere.
Medan Pierre spelade, iakttog han dem alla. Hans
mörka ögon i det bleka ansiktet fingo ett mer och mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
