- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 1 /
63

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Professorskan sitter och ser ut som en liten skrämd
fågel, som det regnar på, en sådan där liten skrämd,
tilltygad en, hvars genomvåta flädrar icke alls räcka till
att skydda den för allt det våta, som den får öfver sig.

— Friherrinnan lyfter sina kalla, klara ögon mot ljus-

kronan, trycker den sammanlagda solflädem mot sin
vänstra hand och säger med öfvertygelse: »Först i

mörkret, först i pröfningarna kommer vårt bättre jag
fram.»

»Du ljuger», säga alla hennes diamanter, som sända
gröna, blå och röda blixtar, när ljuset leker i dem.
»Först när ljuset skiner på oss, börja vi att lefva, och
allt det gömda och fördolda, som låg så tyst i mörkret,
kommer fram och gläder sig och gläder andra. — Eller
hvarför har du tagit oss på? — Aro icke vi ett bevis på
att människor tycka om det som är vackert och gladt?»

Den lilla frun ser ut, som om hon blott satt och
törstade efter att också något skulle skina på henne, så
att hon kunde börja att slå med vingarna och sjunga
sin egen visa. Det är, som om all landtluften, hela det
friska lif, hvari hon varit född och uppvuxen, hade
blifvit förkväfdt af sorger och bekymmer som hos en
liten bofink, den man satt i bur.

Nej, det är säkert, att både plantor, fåglar och
människor hafva godt af lyckan: det är min erfarenhet,
trots allt, hvad jag läst och hört om motsatsen. Det
beror dock naturligtvis på hvad man förstår med lyckan.

— Om man anser lyckan bestå i att äga 365 västar och
äta gåslefverpastej hvar dag, — ja, då skall jag gärna
medge, att lyckan icke är en förädlande makt. — Men
med lycka förstår jag först och främst förmåga till ett
och annat, som ju de flesta människor hafva, och
därnäst tillfälle och hjälp att utveckla ens bästa anlag,
d. v. s. sympati, uppfattning, en viss sund harmoni i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:26:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/1/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free