Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med armarna i kors öfver bröstet och kastade de mest
föraktfulla blickar öfver till sångaren.
»Vill du inte sjunga mer?» frågade jag henne.
»Gärna, signora», svarade hon, »så snart lian vill tiga!
Men det är väl hvarken trefligt eller passande, att två
sjunga på en gång, hvar sin melodi.» Det gaf jag henne
naturligtvis rätt uti och uttryckte mitt missnöje öfver
att den blinde karlen kunde vara så taktlös atf afbryta
henne.
Hon ryckte på axlarna.
»Om han vore en verklig artist, skulle jag ingenting
säga om saken. Jag skulle gärna tiga för att lyssna till
någon, som sjöng bättre, än jag, — men den där! Ar det
att ha vördnad för konsten? Att sjunga med cigarren i
munnen h Hon stötte fram orden i verklig indignation.
»Det är ju att förnedra både sig själf och musiken!» Hon
kastade hufvudet bakåt och slog otåligt och föraktfullt
med sin lilla fot mot däcket.
»Hvarifrån kommer du?» frågade jag.
»Vi äro från Monte Casino», svarade hon. »Har
sig-noran varit vid Monte Casino?»
Jag hade aldrig varit där utan endast sett det
väldiga klostret trona på sin bergshöjd i det brännande
solskenet, då jag var på väg till Neapel.
»Jaså, ni har inte varit där! Det är emellertid una
cosa incredibile, något otroligt!»
»Och hvarför komma ni den långa vägen hit upp?»
»Ja, hvad skall man göra?» sade hon och ryckte åter
på axlarna. »Fattigdomen! Mon tror alltid, att lyckan
finns, där man själf inte finns, och så vandrade vi i väg,
mor och jag–––––-»
^ 1 1 ’ 1 du om att vara här?»
svaret. »Man får vara glad, när man inte svälter. —
En liten nådig nick bekräftade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
