- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 2 /
60

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag vet blott, att det var oöfverskådliga led af
infante-rister. skaror af kavallerister, och jag minns det tunga,
dånande ljudet af artilleriet, då det körde fram.

Som man vet, hade våra generaler Rye, Schleppegrell
och Lässö fallit i kriget och med dem mångfaldiga andra
af våra bästa officerare, men dock kommer jag ihåg, huru
mina föräldrar bakom oss pekade på än den ene och
än den andre af de förbiridande officerarne och sade:
vDet var han, som utmärkte sig vid Istedb . . »Där är han,
som stred vid Flensborg!*. . »Där kommer det tappra
regementet, som kämpade vid Veile.»

I jämnt skrid t redo anförarne framför soldaterna,
och menige man följde efter i marsch. De voro alla
mörkt solbrända, smutsiga och dammiga af den långa
marschen. Deras ränslar, uniformer, mössor, allt var
betäckt med så tjockt damm, som om det snöat på dem.

Under bördan af den tunga packningen sipprade
svetten fram under deras mösskärmar och droppade ned
på deras näsor och kinder.

Där gingo de, de hederliga, fula Jensame, de flesta
af medelhöjd, bredaxlade, med lingult hår, blå ögon och
uppnäsor, och nästan alla med ett uttryck af ansträngd
trötthet, allvar, nästan stränghet i ansiktena. Jag minns,
att jag undrade på att de icke sågo gladare ut.

Vi barn eågo ju blott segern, flaggorna och
blommorna, hörde musiken och hurraropen. Vi tänkte icke
på de förfärliga år, som dessa män genomiefvat, på
alla försakelser och lidanden i snön om vintern och i
hettan om sommaren, på alla dem, som kanske hade
tillbragt månader på sjukhuset, vi tänkte icke på de
timmar, ^lå de lågo hjälplösa på marken för att vänta
på ambulansen. Vi sågo icke allt det blod, som de hade
sett flyta eller som de själfva hade utgjutit, vi förstodo
icke den väldiga börda, de hade burit, då de stredo, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:26:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/2/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free