- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 2 /
70

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hvem har talat illa om mig?» for han häftigt upp.
»Hur kunna så många års vänskap och kärlek så
plötsligt försvinna?»

»Det är alldeles inte plötsligt», sade hon och skakade
på hufvudet. »Det har gått så småningom, litet i sänder,
och nu är det ingenting kvar. — Ser du», utbröt hon
häftigt, »jag har försvarat dig, försvarat dig mot dem
allasamman, och jag har fått dem alla att tiga. I min
närvaro säger ingen numera ett ondt ord om dig; det
onda, som nu säges om dig, det sitter här inne, och det
är mycket värre.»

»Men, i Herrans namn, hvad har jag då gjort?»
utbröt han. »Jag tycker, att jag nu är sådan, som jag alltid
har varit, litet äldre kanhända, litet mindre varm — men
för öfrigt? Hvari har jag förändrat mig, så att du kan
ha haft anledning att stöta mig ifrån dig?»

»Nej, du har visst inte förändrat dig; du har nog
alltid varit sådan, som du nu är. Jag har bara inte
förstått dig riktigt förut, och det är ju min egen skull.
Nu, då jag förstår dig, håller jag inte af dig.»

Han ville af bry ta henne igen, men hon kastade sig
plötsligt tillbaka i soffan och sade häftigt:

»Ja, jag vill förklara allt för dig, så godt jag kan,
och du måste höra på mig. Jag har tegat så länge;
det är bättre, att jag en gång försöker tala.»

»Hur det blåser!» sade han. »Jag tror rutorna gå
sönder.»

,Åh nej, de hålla nog», svarade hon utan att se dit

bort.

Hon hade blifvit alldeles blek, och hennes läppar
darrade.

»Nå, hvad är det nu jag har gjort?» frågade han.

»Kommer du ihåg, när vi träffades första gången —
den aftonen, då jag var bjuden hos Anna Lindberg?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:26:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/2/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free