- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 2 /
114

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en stackars häst kunde draga ett sådant lass. Också dessa
fordon foro i väg med blixtsnabb fart, och det var en
ständig täfian om att komma först eller tränga sig in
bland de andra vagnarna, så att det riktigt ryste i en vid
tanken på huru det skulle gå. Men som fiskar kilade de
förbi h varand ra, skreko och ropade, smällde och knallade
med piskorna. Man satt i en ständig spänning för att
kunna sluka allt med ögonen, medan man stormade förbi.

Det var tydligt, att det var en madonna af första
rang, hvars fest man firade så. Ty värr kunde vi
hvar-ken stanna eller vända om. Vår väg gick till Neapel, och
fram emot kvällen satte vi oss till ro i en andra klassens
vagn, på tåget, som gick till Rom.

Inne i den kupé, där vi sutto, befunno sig jämte oss
en löjtnant vid bersagliererna, en ung präst och en äldre
man, som såg ut som en landtman, från Romagna. Han
bar en af det slags bredbrättiga hattar, som användas af
folket där, och hade en kappa, kantad med fårskinn, öfver
axlarna.

Han satt för sig själf vid ett fönster, och det såg ut,
som om han halfsof. Det var en vacker karl, med ett
allvarligt, mildt ansikte; han hade kraftiga händer och
armar och bar sin kappa öfver axeln med ett så nobelt
behag, att den lika gärna kunde ha varit en
sammetskappa.

Bersaglieren var en ung man på några och tjugu år.
Han såg ofantligt elegant ut i sin blanka hatt med den
stora fjäderbusken på ena sidan, smal om lifvet, bred
öfver axlarna, elegant i dräkt och hållning såsom nästan
alla italienska militärer.

Han hade alldeles kortklippt, kolsvart hår, som gick
ned i en spets i pannan, stora, simmande, svarta ögon
och ett par käcka mustascher, som tydligen utgjorde
hans stolthet. Han smekte dem hela tiden med faderlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:38:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhdov/2/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free