- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 2 /
127

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man firade tredje lysningsdagen för dottern i huset,
den adertonåriga Ida, som skulle gifta sig med en kapten
vid husarerna, dubbelt så gammal som hon.

Två violiner och ett piano gjorde sitt bästa att
utföra en vals, hvari en mängd par dansade, men
danssalen var icke stor, och det var icke en bal efter stränga
regler. Några par föredrogo att gå arm i arm i
trädgården eller sitta i något af de månljusa bersåema för
att prata.

Alla dörrar till trädgården stodo öppna, och man
gick och kom.

I blomsterrummet bakom danssalen befann sig också
ett par, som icke dansade. Hon satt på en låg soffa och
åt glace, helt långsamt, och han stod bakom henne lutad
mot väggen med benen i kors. De hade tydligen haft
ett längre samtal, och det hade inträdt en paus.

Hon kunde vara omkring tjugufem år, snarare under
än öfver medelhöjd, hade regelbundna drag, i synnerhet
en myeket vacker, rak näsa, blek ansiktsfärg och tjockt
brunt hår, som föll djupt ned öfver pannan och var
vridet i en knut långt ner i nacken.

Hon var klädd i en terracotta-färgad sidenklädning
utan ärmar, urringad i en snibb mot bröstet och på
ryggen, en dräkt, som framhäfde hela hennes fina, mjuka
figur men hvarpå intet smycke af blommor eller juveler
var anbragt. Hon var tillräckligt vacker för att kunna
undvara dem.

Den unge mannen, som stod bakom henne, såg ut att
vara af samma ålder som hon, kanske något yngre. Han
var lång och tämligen mager, hade kortklippt, ljust hår, ett
par stora, ljusa mustascher, blå, något utstående ögon och
ett uttryck af godmodighet och beundran i sitt ansikte.

Han följde med stort intresse hvarje sked glace, som
den unga damen åt, eller det var väl snarare rörelsen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:38:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhdov/2/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free