Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fast, beskyddande. Vi kvinnor behöfva beskydd. Men
han skall ej skämma bort mig, och jag skall ej skämma
bort honom. Vi skola ömsesidigt uppmuntra hvarandra
till allt godt, som goda — älskande vänner och
kamrater. Det skall bli ett härligt lif!»
Hon reste sig upp och lyfte på nacken. Hon såg
så lycklig ut.
»Och hvar är han?» frågade han och såg sig omkring,
som om hon hade gömt honom någonstädes bland
blommorna.
»Det vet jag inte», svarade hon och skakade gladt
på hufvudet. »Men han finns nog någonstädes.»
»Och hvar skall ni finna honom?»
»Jag tänker inte alls leta efter honom», svarade hon.
»Man skall aldrig leta efter sin lycka. Den kommer
alltid fallande af sig själf i ens knä, när den är mogen.»
»Jaså, ni vill aldrig gifta er med mig?»
Hans röst lät riktigt jämrande som en pojke, hvilken
fått afslag på en begäran.
»Nej, aldrig!» Hon såg både glad och bestämd ut.
»Men jag vill gärna dansa med er. Kom, nu spela de
just en sådan förtjusande vals.»
De stannade i dörren och betraktade de
förbidansande paren.
Den unga fröken Ida med sitt ljusa hår sväfvade
förbi i hvit spetsklädning i sin starke kaj^ens armar.
»Inte bakom dem», hviskade hon sakta. »Långt ifrån
dem, bland dem, som inte vilja gifta sig med hvarandra.»
»Som ni vill», sade han med en suck. »Men akta
er! Ni hänger fast med er röda klädning.»
»Terracotta», rättade hon strängt, — och så gingo
de in i danssalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
