Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 12 —
gå tit hvarannan kväll och låta mig sitta här ensam
och öfvergifven, så — — —
Sven. Fredrik reser i morgon, och kamraterna
ville ännu en gång vara tillsammans med honom på
officersklubben, — men naturligtvis, — om du inte
tillåter det — — — (Han stiger upp)
anka. Hvart går du?
Sven. Bara in och tar på mig kavajen. Jag
stannar hemma.
anna (ifrig). Nej, det gör du inte. Om
kamraterna vänta dig — — —
Sven. Så kan de ju få veta, att jag inte fick
lof att gå för min hustru.
ANNA (ansträngdt). Jag ä’ inte alls ledsen, om
du går bort i kväll.
Sven. Det menar du inte?
anna. Jo, jag försäkrar dig! »En gammal
vän», en »Fredrik» — må du verkligen inte
försumma för min skull.
SVEN. Ä’ det ironi?
anna. Da måtte visst inte alls kunna uppfatta
ironi. Jag ber och bönfaller dig om att gå! Jag
skulle inte för allt i världen vilja tvinga dig emot
din vilja.
sven. Men om du anser det för min plikt att
stanna — så —
anna. Plikt? Tack ska du ha! Ska vi nu
också börja ha »plikter» mot hvarann.
sven. Har man inte plikter emot alla
människor?
Anna. Man har plikter emot sin general, —
emot kungen och fäderneslandet, — men inte emot
sin hustru.
v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
