Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvad vi ha det förtjusande!» sade Vanda,
medan hon skänkte i och bjöd omkring. »Ja, är det
inte, som jag alltid säger, att det finns intet ställe
i hela världen, där man har det så bra som hos
farmor.»
»Det gläder mig att höra», sade farmor. I
synnerhet af en så kompetent person som du, som
sett så mycket af världen.»
o
»A, jag kan ju i alla fall så tydligt föreställa
mig, hur det ser ut öfverallt», svarade Vanda.
»Men jag är säker på, att jag ingenstans skulle
trifvas så bra som här. Det är nog det, att det
här inte bara är allt, som är, utan också allt som
varit, och jag inbillar mig, när jag sitter här, att
jag kommer tillbaka till farmors ungdom, och det
måtte ha varit en förtjusande tid.»
»Jag tänker, att den hade sin blandning af
gladt och sorgligt, som alla tider», svarade farmor
»Men säkert är, att vi då togo bättre reda på
lif-vet. Vi hade alla inte så rasande brådt, som ni
ha det nu för tiden. Jag begriper egentligen inte
huru ni bära er åt nu?» fortfor hon. »Ni ha fått
järnvägar och telegrafer och telefoner och
symaskiner och Gud vet allt hvad, och ändå hinna ni
aldrig någonting. Kom ihåg, att då jag började
dansa, var det mod att ha många små garneringar
helt uppför klädningskjolen. Dem sutto vi så
snällt och fållade med våra egna fingrar, men det
hindrade inte, att vi också hade tid till allt
möjligt annat. Bara alla de bref, man skref! Nu
hinna ni ju nätt och jämt att telegrafera. Förr i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
