Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du, farmor!» afbröt André förvånad. »Hur
kommer du att gå ut så här sent?»
»Gif mig din arm, du förtappade varelse!» sade
öfverstinnan. »Jag önskar att få tala litet med dig
på tu man hand.»
»Hvad är det farmor vill veta?» frågade André,
medan han bjöd den gamla damen armen.
»Jo, ser du», sade hon, medan de gingo in
emot djupet af allén. »Jag vet ju, att du ämnar
ge dig ut på egen hand, och att din far inte
vidare vill hjälpa dig. Vill du säga mig hvad du
tänker lefva af?»
»Det skulle jag så gärna säga dig, om jag visste
det själf», sade André med ett litet melankoliskt
skratt. »Men ännu har jag det inte klart för
mig.»
»Du kan väl i alla fall förstå, att man inte
kan föda sig med att bara spela Beethoven?» sade
öfverstinnan. »Man måste ha tak öfver hufvudet
och kläder på kroppen, och en biffstek och en
flaska vin då och då kan du nog inte heller
undvara. Hvar ska du ta pengar ifrån?»
»Jag får väl låna», sade André. »Det har så
många andra fått göra före mig, och jag hoppas
det inte ska dröja så länge, innan jag kan förtjäna
något själf.»
»Jag finner det rent af lumpet af dina föräldrar
att inte vilja hjälpa dig, därför att du är nog
manlig att ha din mening för dig», sade öfverstinnan
med eftertryck.
»Ja, se farmor», svarade André, »jag tror nog,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
