Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans ojämförliga ledsamhet voro enastående. Han
skref sina mycket långa predikningar, hvilka han
läste upp med något besvär, då han var ovanligt
närsynt, och som åhördes af en snarkande
församling.
»Nej, tacka vet jag vår egen prost!» sade
bondgummorna, när de vaknade upp och gingo från
kyrkan.
För Anne-Marie var den nye adjunkten en svår
pröfning, ty han blef genast dödligt kär i henne
och förföljde henne till alla tider med mer och
mindre tydliga uttalanden om sina känslor, vid
hvilka tillfällen han begagnade uttryck, som
AnneMarie var säker om att han skrifvit upp och läst
öfver.
Emellertid kunde hon bäst undslippa honom
genom att gå in till sin far. Prosten uppehöll sig
numera det mesta af dagen i sitt rum och tog
blott i nödfall emot adjunkten. Prostinnan och
Anne-Marie gingo mera än någonsin upp i att
sköta om och omhulda den sjuke mannen. De
formligen proppade honom som en kapun med
goda saker, naturligtvis strängt följande läkarens
order; och för resten gjorde Anne-Marie allt för
att upplifva faderns enformiga tillvaro, medan
modern sysslade med hushållet. Hon läste
tidningarna för honom i oändlighet och spelade i timtals
schack med honom, ett spel, hvari prosten var
särdeles förtjust, i synnerhet om han vann, hvilket
lilla nöje Anne-Marie ju alltid gärna beredde
honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
