Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du förtjusande menniska!» sade fru Lindeman och
och kysste henne på pannan under det tjocka håret,
som föll ned i två flätor öfver skuldrorna. »Den
afundsvärda kanaljen, som har en sådan qvinnas
kärlek!»
»Åh, jag tror inte, att han finner det så
särdeles afundsvärdt», sade Nina och sjönk ned på
kuddarna.
»Jaså!» sade fru Lindeman. »Då förstår jag det:
du lider af olycklig kärlek. — Nå, det sade jag dig
på förhand. Du skulle aldrig finna hvad du sökte.
En man! Liksom en man skulle kunna älska! Det är
hvad de af allting ha minst anlag för.»
Under de följande dagarna behandlade fru
Lindeman Nina med en försigtighet och ömhet, som om
hon skulle ha varit ett slags patient, och med en
deltagande och beklagande min gjorde hon en mängd
frågor, som Nina icke hade lust att svara på.
Det var tydligt, att fru Lindeman trodde, att
Tofte på ett eller annat sätt misshandlade Nina, och
hon använde alla medel för att locka fram
hemligheten ur sin väninna.
Till sist skrattade Nina henne upp i ansigtet och
sade: »Du tror bestämdt, att han slår mig, men jag
försäkrar dig, att det enda som är på tok är, att jag
är alltför förälskad i honom.»
Fru Lindeman skakade misstroget på lockarna.
Hon visste nog, hur männen,i synnerhet de äkta männen,
voro! Gud vare lofvad för ens heliga enkestånd! —
Då Nina kom tillbaka till sitt hem, väntade henne
en stor öfverraskning.
Tofte var lycklig öfver att få henne tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
