Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du sjelf måtte väl för länge sedan ha upptäckt, att
vi två inte passa för hvarandra.» 1
Hon betäckte hastigt sitt ansigte med båda
händerna, som om hon fått ett slag, och utstötte ett svagt
skri. •
Han gick bort och tog med hård hand hennes
händer från ansigtet. - 1
»Inga scener, om jag får lof att be dig. -— Jag
vet ingenting obehagligare än hysteriska qvinnor.»
I ett nu hade hon hejdat tårarna. Hon satte sig
upp med händerna i knäet, likblek i ansigtet.’
»Ser du, du kunde mycket väl beherska dig!
Det behöfdes bara en liten viljeansträngning», sade
han. ! . ’
Han gick mot dörren, men der vände han om
och böljade vrida på sin hatt. * 1
»Kära Nina», sade han med vänligare röst. »Lägg
dig att hvila! Du är nervös och trött, — och låt
oss vara vänner!» <
Han kom fram till henne med utsträckt hand,
och hon lade sin hand i den. Den var iskall.
»Nej, du måste verkligen gå i säng», sade han
ifrigt, »och dricka litet varmt te.» Då han redan var
utom dörren, öppnade han den igen och ropade in:
»Jag skall skicka ned en kopp riktigt gbdt, varmt
te», och så skyndade han sig bort. Det var så
uppfriskande att komma från den heta luften i villan
till aftonbrisen framför kursalen, och han gick med
så lätta steg.
Det gick aldrig en dag, utan att Julia sjöng för
Tofte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
