Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det slag af skrift, som alltid på monumenten intager
rummet näst efter den fornpersiska texten, har vunnit sin tydning
förnämligast genom den utmärkte danske språkforskaren
Westergaard. I tvänne afhandlingar (1844 och 1854) har han
behandlat dessa inskrifter. Vid sidan af honom är det
engelsmannen Norris som på detta område inlagt de största förtjänsterna.
Då den persiska kilskriften nöjde sig med omkring 40
tecken, uppgår i denna andra art tecknens antal till öfver 100.
Det var följaktligen högst osannolikt, att man här hade framför
sig en bokstafsskrift. Redan Mynter hade misstänkt, att hvarje
tecken utmärkte en stafvelse, och följande undersökningar hafva
gifvit honom rätt.
Liksom dessa texters alfabet, så är ock deras språk helt
och hållet skildt från de persiska inskrifternas. Fast hällre
synes det, som skulle detta nya språk sluta sig till den stora
grupp af agglutinerande tungomål, som man ofta utmärker med
den sväfvande benämningen turanisk. Det är denna grupp (vi
säga med afsigt icke stam eller familj, ty tillvaron af ett
slägtskapsband är på detta område ännu långt ifrån bevisad), till
hvilken i Europa höra turkarnes, magyarernes, finnarnes och
lapparnes tungor, och som i Asien omfattar många olika
munarter, ända bort mot Kinas gränser. Rask kallade denna grupp
skytisk, och Norris har upptagit samma benämning för det här
omtalade kilskriftspråket. Westergaard kallade detta till en
början mediskt, enär det syntes sannolikt, att det språk, åt
hvilket Akhämenid-regenterna fordom gåfvo rang närmast efter
sitt eget, borde vara Mediens. Men de underrättelser, man i
öfrigt tror sig ega om medernas språk — t. ex. genom de af
grekerna anförda nomina propria — tyckas antyda, att de talat
en med persiskan nära beslägtad munart. Westergaard har
därför senare i stället valt namnet sakisk, med hvilket ord de
persiska kiltexterna uttrycka det samma som grekerna med
skytisk. Man har, ehuru på osäkra grunder, menat, att om
ock den herskande samhällskasten i Medien talade ett språk,
som föga skilde sig från persernas, så var dock landets af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
