Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under historiens område. Men då judarne tala om Elma och
Assur såsom äldre bröder till deras egen stamfader Arfaxad,
då de angifva att »Nimrods rikes begynnelse var Babel, Erek,
Ackad och Kalne uti Sinear land», från hvilka städer därpå
det assyriska väldet grundas; då de vidare låter Abrahams
förfäder hafva sitt hem i Ur i Kaldéen, så tycka vi oss af alt
detta skönja, att äfven för juda-folket trakterna kring Persiska
viken stodo såsom ett historiens urland. De älsta kilskrifter
vi känna, äro också funna just i ruinerna af några bland de
städer, hvilkas namn vi anfört.
Vi hafva ofvan (sid. 34) afbildat den inskrift, med
hvilken konung ?Urukh märkte teglen i sina byggnadsverk. Det
är med dessa murstenar som den kaldeiska literaturen och den
kaldeiska historien för oss börjar. I byggnader, på
hvilkas fulländning och återställande flera kaldeiska höfdingar
under skilda tider arbetat, anträffas konung ?Urukhs stenar
lägst i grundvalarne. Vi känna för öfrigt om denne konung
intet annat än hvad ruinerna nogsamt visa oss, att han varit
en väldig byggmästare. De jättelika kvarlefvorna af tempel,
hvilka han uppfört dels i Ur, som troligtvis var hans
hufvudstad — den heter nu Mugheir, »jordbecks-staden» — dels i
Nipur, det nuvarande Niffer, dels i Arku, bibelns Erek, nu
kallad Warka, väcka ännu åskådarnes förvåning. Ereks ruinkulle
lär efter uppskattning innehålla mer än 30,000,000 tegel. Så
vidt man kan beräkna, måste konung ?Urukhs regeringstid falla
öfver 2300 år f. Kr.
I 14:de kapitlet af första Mose-bok nämnes en konung
Kedor-Laomer af Elam. Han säges hafva företagit ett
krigståg upp till Palestina, hvarvid han också kommit i strid med
Abraham, då han såsom fånge bortfört dennes frände Lot.
Den nyare bibelkritiken har gärna velat utmönstra denna
berättelse såsom ohistorisk. Det har synts i hög grad osannolikt,
att en konung, som hade sitt rike på andra sidan Tigris, långt
ned vid Persiska viken, i dessa aflägsna tider skulle hafva kunnat
draga i härfärd ända upp mot Medelhafvets strand. Assyriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
