Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huru många städer som brändes, hvad byte som togs under
kriget eller jagten, hvilka byggnader blifvit uppförda, hvilka
kanaler gräfda — om alt sådant få vi noggrant besked. Hela
historiens yttre skal lära vi ganska fullständigt att känna,
men om lifvet som rördes härinne, tankarne som satte de
handlande personerna i rörelse — härom erfara vi intet, om ej
på slutkonstens indirekta väg. Därför, huru omfattande denna
historiska literatur än må vara, är det knappast någon
öfverdrift, då man sagt, att vi mindre lärt känna kilskrift-folken
genom deras häfdatecknare än genom deras bildhuggare.
Blott sällan är det, som inskrifternas annalistiska prosa
ses lemna ett rum åt uttrycken af en mera lyftad känsla. De
invokationer, med hvilka texterna gärna börja och sluta, och
ur hvilka vi i det föregående anfört ett och annat stycke, äro
exempel på dylika undantagsfall. Men äfven här gör man snart
det rönet, att de högstämda uttrycken till en god del äro
stereotypa fraser, som ständigt återkomma och därför kanske icke
i assyriernas öron hade någon synnerligen poetisk klang.
Men om vi nödgas fälla en så sträng dom öfver det
literära värdet i de inskrifter, vi genomgått, skola vi dock ej
härvid göra oss skyldiga till en orättvisa. Vi måste komma i håg,
hvad ofvan i ett annat sammanhang blifvit framhållet, att dessa
inskrifter blott äro historiska minnestaflor. Att här den
stilistiska formens intresse fått stå till baka för önskan att i
afseende på ärofulla fakta vara så fullständig som möjligt, kan ej
förundra oss. Och omständigheter finnas, som tyda på att de
mesopotamiska folken vid sidan af sin monumentala historia
egt en annan, hvilken ännu är för oss obekant. Assyriska
konungar tala om olyckor och nederlag, som träffat deras
föregångare i aflägsna led. Huru skulle de kunnat få kunskap om
dessa, i fall de icke egt andra källor än de tendensmässigt
affattade konunga-inskrifterna? Assur-bani-habals bibliotek har
lemnat oss synkronistiska tabeller öfver tilldragelser i Assyriens,
Babyloniens och Elams historia; äfven dessa förutsätta med
nödvändighet en för oss ännu icke öppnad historisk skriftverld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
