Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af egen art. Och det faktum att, samt än mer det sätt, på
hvilket Berosus ännu under sitt lands förfalls-period var i stånd
att skrifva Kaldéens öden ända från de mytiska tiderna
lemnar ett ännu mera afgörande vittnesbörd i samma syfte.
Om vi slutligen erinra oss, att judarne, som i materiell bildning
svårligen hafva stått öfver, om de ens uppnått Mesopotamiens
kulturfolk, dock under denna tid frambragt i stilistiskt
hänseende förträffliga historiska verk, skola vi väl nödgas erkänna
sannolikheten af att det också i kilskrift gifvits en
häfdateckning af högre rang än den vi hittils lärt känna. Tystnadens
argument gäller här föga. Hvad viste vi för 30 år sedan om hela
den rika assyriska literaturen? Hvad viste vi ännu för ett par
år sedan om detta folks poetiska skriftställeri? Ninives bibliotek
gömma ännu många för oss okända skatter. Hvem säger oss
för öfrigt att vi uti de bevarade ler- och stentaflorna ega ens den
väsentligaste delen af assyriernas literatur? Vi hafva ju sett,
att andra mera förgängliga skrifmaterial än dessa varit hos
dem i bruk.
Redan af de korta profstycken på konunga-inskrifter, hvilka
vi i det föregående kunnat lemna, torde det hafva framgått, att
det religiösa sinnet hos Mesopotamiens forna folk varit starkt
utbildadt. I detta hänseende röja de sin slägtskap med
stamfränderna i Kanaans land. Vi hafva sett, huru deras
plundringståg i krönikan gärna taga samma färg af religionskrig, som
judarnes fäjder mot filistéer och moabiter ega i gamla
testamentets böcker. Assyriens fiender hade »föraktat de store
gudarne och förlitat sig på sin egen kraft», men när den assyriska
hären tågade fram, »nedslog dem skräcken för Assurs gudamakt»,
och under dennes beskydd är det som den assyriske eröfraren
sprider »sitt namns ära till jordens gränser». Då grundstenen
lägges till ett palats, är det »på en lycklig dag i en gynnsam
månad» och med offer till »Sin, Samas, Nebo, Bin och
Adar» eller andra gudar. Till och med under jagtens nöjen
har konungen Assur eller Nirgal vid sin sida, med deras hjälp
är det som han fäller sitt byte, till deras pris är det som han,
enligt hvad väggbilderna visa oss, efter slutad jagt höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
