- Project Runeberg -  Ninives och Babylons kilskrifter /
100

(1875) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

assyriska kirub sluta, att de hebreiska keruberna varit afbildade just
som guden Adars symbol. Greklands gripar, hvilka jämväl
ega det dubbla värfvet att vakta skatter och att tjäna som
gudaspann (en gammal skald låter Okeanos färdas på en gryps), och
hvilkas namn man till och med sammanstält med ordet kerub,
visa vid jämförelse med assyriska och egyptiska framställningar,
huru olika sfinxformen hos skilda folk kan uppträda.

Utom de tolf öfvergudar, vi omtalat, dyrkades i de båda
flodernas land många af lägre rang. I anslutning till de sist
omförmälde må vi nämna tvänne, hvilka i inskrifterna spela en
underordnad roll, men i bildverken en så mycket större. Jämte
lejon- och tjur-sfinxen voro de konungaborgens egentliga skyddsandar.
En gudomlighet, hvars namn man läser Nattig, framställes
såsom bärande ett örnhufvud ofvanpå en mänsklig kropp (se
titelbilden). En annan, kallad Ustur, har helt och hållet mänsklig
gestalt, endast skjuta fyra stora vingar ut från hans skuldror.
I Hesekiels syn visa sig »djuren» för honom under fyra former:
såsom lejon, oxe, örn och människa. Kunna vi tro, att det är en
tillfällighet, att man här återfinner just samma gestalter som inom
de mesopotamiska palatsen? Kunna vi tro det, då vi veta att
profeten lefde i Kaldéen, där hans öga och hans fantasi säkert
mångfaldiga gånger blifvit berörd af dessa sällsamma bilder?

Om tvärtom ett sammanhang i hög grad är sannolikt, kunna
vi följa de mesopotamiska gudarnes historia ännu längre. Från
Hesekiels syn kommo de in i Johannes’ uppenbarelse, där de ses
stå framför den Eviges tron och dag och natt säga sitt helig.
Och slutligen hafva Adar, Nirgal, ?Nattig och ?Ustur kommit
att taga plats öfver månget altare i våra kyrkor såsom välbekanta
symboler af nya testamentets fyra evangelister. Så har
kristendomen för sitt bruk omdanat hedendomens tankar.

De mesopotamiska folkens religion var i själfva verket
mindre rått mång-gudisk än det efter föregående skildring torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:42:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ninives/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free