Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förefalla. De särskilda gudarne voro till en stor del väsentligen
lokal- eller personal-gudar, eller för att taga fram sakens kärna,
de voro olika orters och människors olika namn på samma
evigt ena gudoms-väsende. Vi finna därför än det ena, än det
andra af dessa namn prisadt såsom tillhörande »den störste bland
gudar». Inskriften på den stod, där namnet Sammuramat läses,
slutar t. ex.: »Hvem du ock må vara, som lefver efter mig,
så förtrösta på Nebo och förtrösta ej på någon annan gud.»
I den gud, man för tillfället åkallar, tänkes all gudomens
fullhet bo. Indiens Veda-sånger visa oss i detta hänseende en
liknande gudatro.
Assyriernas och babyloniernas mytologiska literatur är för
oss af stort intresse redan genom de jämförelsepunkter den
erbjuder med berättelserna i första Mose-bok. De väsentligaste
olikheterna förklaras däraf, att judarne icke tåla någon gud vid
sidan af sin Jahve.
Huru mesopotamierna tänkte sig verldens tillkomst, känna
vi blott genom Berosus. En nyligen upptäkt hithörande inskrift
är alt för stympad för att kunna af oss användas. Vi förbigå
därför här denna fråga, blott påpekande, att det sjutal, som
beherskar den bibliska skapelsehistorien, tydligen hänvisar på
kaldéernas veckoindelning, och vidare att tihamti eller tihavti,
det namn med hvilket kaldéerna synas hafva benämnt
kaosväsendet, som Bel klöf i tu för att däraf bilda jord och himmel,
är samma ord som hebréernas tehôm »djupet», öfver hvilket
Guds ande sväfvade och ur hvilket verlden framstod. För
öfrigt är myten hos Berosus i sin fantastiska formlöshet rätt,
mycket skild från Elohistens enkla skapelse-skema.
Icke häller skola vi inlåta oss på att omtala de möjligheter,
som kunna förefinnas för ett samband mellan den bibliska
paradis-sägnen och det »heliga träd», hvilket vi så ofta finna
afbildadt på de assyriska palatsens väggar (se titel-bilden).
Inskrifterna hafva ännu ej gifvit sitt vittnesbörd i detta mål.
Med afseende på syndaflods-sägnen tala de däremot tydligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
