Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ninives och Babylons kilskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
texten, att Bel förde Hisis-adra och hans hustru ut ur skeppet,
och renade landet, hvarpå ett förbund slöts, och Hisis-adra med
hans husfolk »borttogos för att varda gudarne like.»
Så var babyloniernas flodsaga. Hade de lånat den af
judarne eller omvändt? Denna fråga tränger sig ovilkorligt på oss.
Den assyriska lertafla, hvars text vi öfversatt, härstammar
från konung Assur-bani-habals tid, altså från 7:de årh. f. Kr.
Men själf angifver sig denna text såsom afskrift af en äldre
urkund, hvilken hemtats från den gamla lärdomsstaden Erek i
Kaldéen. Denna äldre urkund måste hafva varit skrifven med
arkaiska skriftecken, som till en del redan för Ninives lärde
voro oförstådda, ty de tre afskrifter vi ega hafva stundom på
olika sätt återgifvit samma tecken. Vissa tecken hafva
afskrifvarne till och med nödgats att utan tolkning upptaga i sina
texter. Andra till en del språkliga egenheter, som komma
härtill, föra oss enligt Smith tillbaka till det första kaldeiska
väldets tid och tillåta oss icke att sätta urskriftens datum senare
än 17:de årh. f. Kr., medan det däremot kan vara mycket
tidigare. I en af ?Khammurabis inskrifter kallas Surippak,
Hisis-adras födelsestad, för »arkens stad».
I ålder står altså den babyloniska uppteckningen långt
öfver den judiska. Och då vi se huru mycket början af första
Mose-bok intresserar sig för Kaldéen och känner till sägner
som ögonskenligen där hafva hemma, t. ex. berättelsen om
Babels-tornet, då vi vidare påminna oss, att Abrahamiderna själfve
söka sin slägts urhem i Kaldéen, så kunna vi ej tvifla om att
också flodsägnen stammar från detta land. Smith anmärker
som en olikhet mellan den judiska och den babyloniska
berättelsen, att den förra hänvisar på ett inlandsfolk, den senare på
en sjöfarande nation. Då judarne kalla Noahs farkost för en tebá
d. v. s. låda (på latin arca, hvaraf ordet ark) beskrifva
kaldéerna den som ett verkligt skepp, hvilket halas ut i vattnet,
profseglas, eger sin särskilda styrman. »Hvar du väl trifves, där
är ditt fosterland», säger ett ordspråk. Åtminstone om
folksägner gäller det, att deras hemland vanligen är där, hvarest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
