- Project Runeberg -  Handledning uti nivelleringskonsten /
28-29

(1853) [MARC] Author: Adolf Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 6. De olika justeringssätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligen uttryckes så, att man undersöker om tuben är centrerad.
För sådan undersökning uppställer man instrumentet, på sätt nyss
nämndes, ett par hundra alnar från en med hvit färg anstruken vägg,
så att en af hårkorsets trådar får ett horizontelt läge; gör tuben
ledig, så att den beqvämt, utan ringaste skakning i instrumentet, kan
omvridas, och låter derefter en annan person på den hvita väggen
utmärka den punkt, som svarar mot hårkorsets medelpunkt vid
syftningen; vrider så tuben om 1/4:dels hvarf kring sin axel, eller 90°,
och anmärker ånyo den punkt hårkorsets medelpunkt på väggen
utvisar, samt på samma sätt vid ytterligare vridning af tuben till
hälften och 3/4:delar kring axeln. Om nu alla fyra desse punkter
inträffa i en och samma, så är instrumentet i detta afseende just.
I annat fall erhålles fyra punkter, hvilka närma sig likheten med
en qvadrat i mon som tuben blifvit noggrant cylinderformigt böjd.
Justeringen sker då sålunda, att man med räta linier sammanbinder
första och tredje punkterna samt andra och fjerde, hvarefter dessa
begge liniers afskäringspunkt så tydligt markeras, att den genom
tuben blir synlig. Med tillhjelp af skrufvarne B och C5 fig. 16)
skjufves nu hårkorsets ram abcd intilldess medelpunkten af
hårkorset inträffar mot förutnämnde afskäringspunkt, hvarefter man, för
att berigtiga operationen, åter vrider tuben i de förra lägena, då
hårkorsets medelpunkt i hvartdera, bör utvisa en och samma punkt
på väggen.

Denna justering kan eljest äfven ske på efterföljande sätt:
Sedan instrumentet blifvit uppstäldt med tuben efter nogaste
ögonmått i horizontelt läge, så riktar man denne på ett 200 à 300
alnar aflägset föremål, hvartill afvägningsstången med tillhörande
bricka kan begagnas, och omvrides derefter tuben varsamt ett halft
hvarf, eller så, att vattenpasset kommer att ligga öfver tuben, då
man efterser om hårkorset står mot samma punkt som förut, om
så inträffar är tuben centrerad; men om syftpunkten efter
omvridningen faller på den vertikala tråden, d. v. s. öfver eller under
den horizontela, så måste justering äga rum. Dervid måste då
ihågkommas, att emedan föremålen i tuben synas uppnedvända,
hårkorset måste höjas, om dess medelpunkt svarar emot en lägre punkt
af objektet efter än före omvridningen, och så omvändt. Om t. ex.
i tubens förra läge syftlinien utvisade 57" å stången, men efter
omvridningen 55", så ställes brickan på stången å 56", hvarefter,
och medan tuben ännu befinnes i sednare läget (med vattenpasset
ofvanpå), man, med tillhjelp af förut beskrifne skrufvar, höjer
hårkorset intilldess den horizontela tråden deri svarar mot brickans
horizontela midtel-streck. Derefter vrides tuben åter i förra läget.
Skulle det hända att hårkorset då ej heller precist motsvarade
brickans midt, så sker jemkningen på samma sätt som förut, med
erinrande deraf, att om, vid den nya omvridningen, hårkorset skulle
motsvara en högre punkt än förut, hårkorset bör sänkas o. s. v.
intilldess hårkorsets medelpunkt svarar emot en och samma punkt
af objektet, så i tubens förra som sednare läge. Skulle, efter
omvridningen, föremålet inträffa på den horizontela tråden i hårkorset,
men ej tillika på den vertikala, så är väl tuben ej centrerad, men
dock till afvägning brukbar. Om man härför vill företaga någon
justering kan den ske på ungefärligen samma sätt som den förra,
fast tuben då lägges med vattenpasset å begge sidorna eller ifrån
början omvriden 1/4:dels, och derefter 3/4:dels hvarf kring axeln (90°
och 270°).

3) om tubens optiska axel är parallel med vattenpassets
horizontal-linie eller att syftlinien är uti den skenbara
horizonten.
Instrumentet uppställes med vattenpasset så noga som
möjligt efter ögonmått parallelt med tuben, hvarefter, med tillbjelp af
skrufvarne R5 fig. 15), vattenpassets luftbubbla bringas
emellan sina begge märken i glaset. Nu ändvändes tuben så att
objektivglaset kommer deråt okulär-glaset förut var. Inträffar äfven då
bubblan mellan begge märkena så är instrumentet i denna del just;
men om så ej sker, utan luftbubblan skrider åt ena ändan, öfver
strecket, så justeras detsamma sålunda, att, medan tuben ännu är
i detta sednare läge, vattenpassets ena ända, efter behof, höjes eller
sänkes, intilldess luftbubblan gått halfva vägen tillbaka (återtagit
halfva afvikelsen); den andra hälften korrigeras sedermera medelst
skrufvarne R. Denna operation förnyas ända till dess tubens
andvändning ej mer har något inflytande på luftbubblan i vattenpasset.
Justeringen kan äfven ske på nedannämnde vis: Man utväljer
för detta ändamål en någorlunda jemn mark, utan betydande docering,
såsom t. ex. AB i

Fig. 17.
Fig. 17.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:45:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nivel/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free