- Project Runeberg -  Handledning uti nivelleringskonsten /
46-47

(1853) [MARC] Author: Adolf Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 9. Kontroll-afvägning - §. 10. Profilers uppgörande; längd- och yt-profiler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 22.
Fig. 22.


först afvägt floden ABC från 1 till 2, och vidare till 3, 4, 5 och
6, så kontrollerar man operationen genom en aldeles ny afvägning
i motsatt riktning från 6 till 5, samt vidare till 4, 3, 2 och 1;
eller också afväger man en annan väg från 6, t. ex. till 7 och 8
samt derifrån till 1. Öfverensstämma då båda resultaten, eller har
man funnit fallet enligt den ena operationen vara fullkomligt lika
med stigandet enligt den andra, så må man vara öfvertygad om
nivellementets rigtighet; men emedan, oaktadt de bästa instrumenter
och den största noggranhet, små fel oftast äro oundvikliga, så må
man ej fästa särdeles afseende vid om differencen skulle bestiga sig
till några linier eller till och med till en à ett par tum. Huruvida
denna olikhet förtjenar mer eller mindre uppmärksamhet beror helt och
hållet af afvägningens ändamål och utsträckning, ty i vissa fall kan,
t. ex. vid vägbyggnad, mången gång en difference af en fot vara
mindre betydande för en sträckning af 1/4:dels mil, under det att vid
vattenbyggnader, ett par tum på en lika längd redan torde vara för
mycket.

Om man enligt första afvägningsoperationen funnit fallet från
N:o 1 till N:o 6 vara 441", men vid kontrollen det omvända
stigandet 429", så skulle man, då ej alltför stor noggranhet är af
nöden, kunna antaga arithmetiska medium 435" såsom rätta
resultatet, och blefve således 6" att afräknas ifrån förra nivellementet,
hvilka då fördelas på de redan afvägda pålarne i linien i mon af
deras olika afstånd från hvarandra. Skulle likväl denna antagna
difference vara betydligare än afvägningens ändamål synes kunna
tillåta, eller skulle en än större difference vid kontroll-afvägningen
uppkomma, så måste man då företaga en tredje operation,
såmedelst att, i händelse man vid kontrollen afvägt samma punkter som
första gången, man antingen undersöker hela sträckningen eller de
enskilda afdelningar i linien, der man funnit anmärkningsvärd
skillnad mot förra nivellementet, eller också utväljer en ny tredje väg
för afvägningen, emellan ändpunkterna. Skulle ändock någon
difference mot de föregående operationerna uppstå, så tager man
arithmetiska medium af de begge resultat som äro hvarandra närmast,
såsom det rätta, och indelar den derigenom uppkommande
skillnaden mot första nivellementet, på de funna höjderna för hvarje
punkt i mon af distancerna, på sätt förut blifvit nämndt.

§. 10.



En terrains stigande eller fallande är oftast obetydligt i
jemförelse mot dess längd, så att om denna sednare vore t. ex. 840
och höjdskillnaden mellan ändpunkterna 2’1", så vore den sistnämnda
endast 1/400:del af längden. För att rätt tydligt på papperet
åskådliggöra denna höjdskillnad är det nödvändigt att använda en ganska
stor scala. Ville man nu äfven begagna samma scala för
afteckning af terrainens längd eller afståndet mellan nivellementets
ändpunkter, så är naturligt att, då distancerna äro stora, en sådan
afteckning skulle fordra ett papper af högst betydlig längd, hvilket
såväl skulle vara hinderligt för en hastigare öfverblick, som i öfrigt
försvåra bruket af kartan. För att undvika denna olägenhet
begagnar man vanligen tvänne särskilda scalor, eller för
profilteckningen en scala 10 gånger (eller långt derutöfver) större än för
planen. Begge scalorna kunna dock antagas vilkorlige och
oafhängige af hvarandra. Genom användandet af olika scalor för längden
och profilen blir väl terrainens afteckning på papperet ej lik
figurens längd-genomskärning å fältet, men ritningen visar likväl
derigenom fallet så mycket tydligare.

Redan i §. 1. hafva profilteckningar blifvit omnämnde; här
återstår nu att lemna en närmare förklaring deröfver samt att visa
huru desamme uppgöras efter verkställde afvägningar. Med profil
menas en sådan teckning, som utvisar konturen af den afvägda
sträckningens alla ojemnheter m. m., allt enligt afvägningens ändamål.
Profilen konstrueras vanligen efter en rät linie, antingen
afvägningen blifvit verkställd efter èn sådan eller i brutna (som formera
vinklar mot hvarandra) linier. Såsom exempel för profilteckningen
må här åter anföras den tabell, som tillhör afvägningsoperationen
enligt fig. 20.[1]


[1] Anm: Se sid 36 eller plansch i slutet av boken!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:45:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nivel/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free