Handledning uti nivelleringskonsten / 44-45 (1853) Author: Adolf Helander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 8. Enkel och sammansatt afvägning - §. 9. Kontroll-afvägning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

						+	—	Profilhöjd
N:o	1,	2,00				— 0,00
”	2,	150	alnar	3,50		— 1,50
”	3,	260	”	{	5,00 2,50	}	3,00	— 3,00
”	4,	110	”	2,00		— 2,50
”	5,	64	”	1,80		— 2,30
”	6,	72	”	3,00		— 3,50
”	7,	108	”	{	1,60 2,20	} 0,90	— 2,10
”	8,	84	”	4,00		— 3,90
”	9,	102	”	5,20		— 5,10
”	10,	111	”	3,00		— 2,90
”	11,	115	”	3,20		— 3,10
”	12,	120	”	{	4,80 1,20	}	2,60	— 4,70
”	13,	200	”	4,80		3,60		— 8,30
–––––––––––––––––––––––––––
Summa						0,90	9,20

Afvägningen i 1:sta stationen har här visat, att N:o 3 ligger
3,00’ lägre än N:o 1 (5,00 — 2,00), hvilken skillnad man införer i
särskild kolumn, deröfver — (minus) står tecknadt; vidare visar
afvägningen i andra stationen, att N:o 7 ligger 0,90’ högre än N:o 3
(2,50 — 1,60), hvilken höjdskillnad införes i kolumnen tecknad med
+. På samma sätt tecknas för N:o 12 — 2,60 (4,80 — 2,20) och
för N:o 13 — 3,60. Man har nu haft så mycken lättnad mot förut,
att endast höjdskillnaden mellan den först och sist afvägda
punkten vid hvarje station blifvit anmärkt, under det mellanpunkternas
relativa höjder först ifrågakomma att antecknas i
Profilhöjd-kolumnen, så att, om t. ex. horizontalplanet anses draget genom N:o 1,
profilhöjden för N:o 2 blir = — 1,50’ (3,50 — 2,00); profilhöjden
för N:o 3 är förut visad vara = — 3,00’; N:o 4 ligger 0,50’ högre
än N:o 3 (3,00 — 2,50) och således profilhöjden för denna punkt =
3,00 — 0,50 = — 2,50’; N:o 5 ligger 0,70’ högre än N:o 3 (2,50 —
1,80) och profilen således = — 2,30; N:o 11 ligger 1,00’ lägre
än N:o 7 (3,20 — 2,20), således profilhöjden = — 3,10’, och
slutligen profilhöjden för N:ris 12 och 13 såsom de förut blifvit funne.
Alltså kommer tabellen att utvisa N:o 13 liggande 8,30’ lägre än
N:o 1, hviiket resultat kontrolleras derigenom, att kolumnerna med
plus och minus hvar för sig summeras, då den förra visar + 0,90’
och den sednare — 9,20’, hvarigenom totala fallet från N:o 1 till
N:o 13 således är 9,20’ — 0,90 = 8,30’ eller detsamma som förut
för N:o 13 blifvit antecknadt.

Ehuru förfarandet vid ett nivellement egentligen är detsamma,
antingen det nu är fråga om väg- eller vattenbyggnader, så kan
dock icke nekas, att i afseende å de punkter, som skola nivelleras
och till afstånd från hvarandra bestämmas, äfvensom å behöflig
noggranhet i öfrigt, ändamålet med afvägningen har mycket inflytande
vid sjelfva operationen, hvarföre grundlig kännedom om
anläggningen som är i fråga, alltid måste underlätta nivelleringen. General-,
detalj- och yt-nivellement äro de tre särskildte sådane, som
förekomma vid olika tillfällen: General-nivellement nemligen, då fråga
är att undersöka om eller hvar en väg- eller vattenbyggnad
lämpligen[1] kan utföras, då vanligen stationerna väljas på stora afstånd och
någon särdeles stor noggranhet ej är af nöden, utan i allmänhet
meningen endast är att recognoscera terrainen, hvarföre ock
operationen fått tillika namn af recognoscerings-nivellement;
detalj-nivellement, då flere punkter på kortare afstånd måste nivelleras, så att
hvarje markens höjning eller sänkning blir fullkomligt känd för
uppgörande af en noggran profil af terrainen; och slutligen
yt-nivellement, då fråga är om, att uträkna kubikinnehållet af någon
jordböjd eller dylikt, om anläggande af ängsbyggnad eller utförande
af planeringsarbeten i allmänhet. Hvartdera af dessa torde i det
följande komma att blifva närmare vidrördt.

§. 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>