Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- §. 12. Utstakning af en horizontal-linie på marken
- §. 13. Utstakning af en horizontal-linie på marken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 12.
För att utstaka en horizontal-linie genom någon gifven punkt
på marken, uppställer man helst instrumentet i midten af linien, eller
nära derintill å endera sidan, i fall afvägningen kan ske uti en enda
station; eljest väljer man tvänne eller flera stationer, efter behof,
och afväger ungefärligen lika långa distancer åt ömse sidor, på sätt
af följande figur och beskrifning närmare inhemtas.
 |
| Fig. 26. |
Om här nu vore i fråga att utstaka en horizontal-linie genom
punkten 0, så nedslå först i denna punkt en påle till den höjd,
som linien skall hafva, och uppställ instrumentet helst å det högre
liggande stället A (inom eller utom linien) samt uppres, sedan
instrumentet blifvit vederbörligen justeradt, afvägningsstången uti 0,
och låt brickans midt inträffa i syftlinien. Denna brickans höjd å
stången bibehålles sedan oförändrad vid hvarje punkt, intilldess hela
linien blifvit utstakad, så vidt sådant kan ske med begagnande af
endast en station. Sedermera uppreses stången på så många
punkter i linien, som behöfliga äro, sedan förut vid hvarje en påle
blifvit nedsatt, på det sätt, att man t. ex. vid punkten N:o 1 först
låter ställa stången på marken, då genom tuben synes om brickans
midt kommer under eller öfver syftlinien. Här skulle den inträffa
i detta fall under syftlinien (obs. att i tuben naturligtvis synes
omvändt), hvarföre man nu nedslår en påle, derpå stången ånyo
uppreses, så djupt, intilldess efter förnyade försök, brickans midt
inträffar i syftlinien. Vid punkten N:o 2 finner man, då stången
först blifvit upprest å sjelfva marken, att brickans midt inträffar
öfver syftlinien (samma anm. som nyss), hvarföre man här måste
undangräfva jord och derefter nedslå pålen, som nu ditsättes så djupt
som erfordras; på samma sätt vid punkten N:o 3. Här finner man
nu, att instrumentet måste flyttas, hvarföre stången då bibehålles
fortfarande vid samma punkt N:o 3, och instrumentet uppställes i
B. Man riktar derefter tuben mot den instrumentet numera åtvända
brickan, och sänker denna sednare till dess midten inträffar i
syftlinien; bibehåller sedan denna höjd på stången oförändrad, och
uppreser stången vidare i N:ris 4, 5 och 6, hvilka pålar, likasom
de föregående, nedslås till det djup eller den höjd, att brickans midt
slutligen kommer att inträffa i syftlinien: och blir på detta sätt den
äskade horizontal-linien på marken utstakad.
Det är klart, att om man förut afväger linien och upprättar
profil deröfver, samt uttager och påskrifver perpendiklarnes höjder,
såsom i det föregående är beskrifvet, så kan man ock genast se huru
djupt pålarne böra nedslås, för att få någon viss horizontal-riktning
bestämd; äfvensom att ju närmare perpendiklarne eller afvägningspunkterne
tagas, dess noggrannare och lättare blifver sedermera
sjelfva arbetets verkställande.
§. 13.
Vore det i fråga att på marken utstaka en rät linie med
någon bestämd lutning mot horizontal-planet genom en gifven punkt,
så, och i händelse lutnings-vinkeln är gifven tillika med liniens
längd, kan man beräkna måttet af liniens lutning i dess yttersta
ända emot horizontal-planet, såmedelst, att denna lutning utgör ena
kathetern i en rätvinklig triangel, der man känner motstående
vinkeln och hypothenusan. Om t. ex. lutnings-vinkeln vore 2° på
500 alnars längd, så blefve, om uti den rätvinkliga triangeln ena
kathetern eller sidan, som sökes, sättes = x, vinkeln = A = 2°,
och hypothenusan = a = 1000’, a : x = Radien : sin. A, eller
1000 : x = R : sin. 2°, och x = (1000 . sinus 2°) / R, eller ock, i fall
R sättes = 1, blir x = 1000 . sin. 2°, samt om logarithmer begagnas,
log. x = log. 1000 + log. sin. 2° — log. R, då
| log. x = { | log. 1000 = | 3.0000000 |
| log. sin. 2° = | 8.5428192 |
| –––––––––––– |
| 11.5428192 |
| — log. R = | 10. |
| –––––––––––– |
| = | 1.5428192 |
| x = | 34,89 . . . fot. |
Sedan man antingen på detta sätt räknat sig till lutningen,
eller ock har densamma gifven från början, så är lätt att på marken
utstaka hela linien genom utmärkande af hvarje påles höjd deruti;
ty antag, att liniens lutning i dess yttersta ända vore bestämd till
81" under horizontal-planet, då längden är 450 alnar, så, och om
man nöjer sig med en påle på hvar 50:de aln uti linien, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nivel/0034.html
