- Project Runeberg -  Handledning uti nivelleringskonsten /
56-57

(1853) [MARC] Author: Adolf Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 13. Utstakning af en horizontal-linie på marken - §. 14. Utstakning af kroklinier och punkters utmärkande å marken enligt en gifven profilritning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfre ytor utmärka liniens riktning, erfordrades 9 sådana pålar, och
belöpte altså, af den gifna lutningen, 9" på hvarje påle.

Fig. 27.
Fig. 27.


Skulle nu linien BM med den gifna lutningen 81 tum under
horizontal-planet genom B utstakas, så nedslå först pålarna B, C, D
etc., och uppsätt instrumentet i midten af linien eller så nära
derintill som omständigheterna medgifva, t. ex. uti A. Nu uppreses
stången på pålen uti B och brickans midt inpassas i instrumentets
syftlinie, då densamma på stången antages utvisa en höjd af 102";
derefter ställes stången på pålen vid punkten C, sedan 9" som af
lutningen belöper på hvarje 50:de aln, blifvit tillagda brickans
förra höjd, eller 102 + 9 = 111, och pålen nedslås der så djupt
att brickans midt ånyo inträffar i syftlinien. På enahanda sätt
förfar man vid de öfriga punkterna till dess brickans höjd vid M
slutligen blir 102 + 81 = 183", då linien BM fått den åstundade
lutningen.

Det är naturligt, att om linien skulle utstakas genom B med
samma lutning öfver horizontal-planet, så skulle först vid pålen C 9" afdragas den funna höjden 102", sedan vid D 18", o. s. v.,
ända till dess vid M hela lutningen, eller här 81", komme att
afdragas.

Slutligen kan äfven uppgiften vara sådan, att linien skulle
hafva en viss lutning på en gifven distance, utan att dess hela
längd med detsamma är känd, t. ex. 1/2 fot (5") på hvar 100 aln
af längden, då det genom en enkel räkning är lätt att finna
lutningen för såväl en mindre som större distance, enär, om t. ex. en
påle skulle nedslås i linien 30 alnar från dess början, denna påle
då komme att stå under horizontal-linien genom begynnelse-punkten
(30 . 5) / 100 = 1,5", och om man ville veta en påles höjd under
horizontal-linien 720 alnar från begynnelse-punkten, denna blefve
= (720 . 5) / 100 = 36", o. s. v. I afseende å utstakningen af linien med
tillhjelp af instrumentet gäller samma förfaringssätt, som nyss
visades, så att man vid hvarje efterföljande punkt blott har att till
syftliniens höjd öfver utgångspunkten lägga (eller afdraga) det
genom räkningen på ofvannämnda sätt funna tal, som uttrycker
måttet af lutningen, sedan man funnit afståndet för hvar och en af
dem från första punkten. Är profilen af terrainen förut
konstruerad, så kan man likasom i föregående §. om horizontal-liniers
utstakning är omnämndt, lätt räkna sig till huru djupt vid de
olika distancerna hvarje påle bör nedslås för att visa liniens gifna
lutning.

§. 14.



En kroklinies egenskap beror af det förhållande, som
ordinaterna inbördes hafva till abscissorna, hvarföre, då en kroklinie på marken är i fråga att utstakas, berörde förhållande måste vara
kändt; detta vill med andra ord säga, att man först måste tänka
sig en horizontal-linie jemte den krokiga linien, som skall utstakas,
samt vidare de punkter i den sednare, som bestämma dess
egenskap af kroklinie, kände så till sitt vinkelräta afstånd öfver eller
under den förra, som dessa perpendiklars vinkelräta afstånd från
hvarandra eller från horizontal-liniens endera ända. Nu kan, i
lättaste fall, ordinaternas storlek redan vara uppgifven i förhållande
till vissa distancer i horizontal-linien, då det vore lätt att horizontelt
uppmäta dessa distancer på marken, och derefter vid hvarje sålunda
bestämd punkt afdraga (eller tillägga) motsvarande ordinaters
storlek från (till) syftliniens höjd öfver den punkt, hvarigenom
horizontal-planet anses draget; men som, i följd af den gifna
difinitionen på krokliniens egenskap, man måste föreställa sig
profilritningen redan konstruerad, så är förfaringssättet med en kroklinies
utstakning på marken i allmänhet detsamma, som att utmärka punkter
å marken enligt en gifven profil-ritning, hvarom i korthet
nedanstående figur lemnar upplysning.

På marken<b<bFig. 28.
På marken



Fig. 28.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:45:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nivel/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free