- Project Runeberg -  Handledning uti nivelleringskonsten /
72-73

(1853) [MARC] Author: Adolf Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 18. Förberedelser och nivellement för kanal-anläggning - §. 19. Beräkning af den jordmassa, som måste undanskaffas vid en graf- eller kanal-anläggning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid D 26,8’ — 24’ = 2,8’; vid C 28,4’ — 24 = 4,4’; vid E
20
,2’ — 16 = 4,2’; vid F 148 = 6’ och vid G 128 = 4’,
för att hvarje gång nå kanalens öfre yta. Djupet blir sedermera
lika öfver allt, eller detsamma emellan hvarje sänkning, och
rättas tillika med bottenbredden och doceringen efter kanalens
storlek, beräknad åter på storleken af de fartyg, som skola kunna
befara densamma, samt å den lösare eller fastare beskaffenheten af
jordmonen etc. De olika breddernas utmärkande på marken
äfvensom gräfningen m. m. kunna förrättas ungefärligen på samma sätt
som vid afloppsgrafvar omnämndes.

Åt kanaler, äfvensom åt större afloppsgrafvar, då de hafva
omkring 6 à 8 fots djup, gifver man vanligen, för att skaffa sidorna
mera fasthet och styrka, ungefär på halfva djupet afsatser, kallade
banketter eller sqvalpbanker, enligt följande terrassformiga
konstruktion.

Fig. 38.
Fig. 38.


Här är AB midtel-linien, CD (= EF) bottenbredden, EO och
FP utsatta lika med djupet AB (hel docering) samt OG ocb PH
ytterligare tillagda grafvens öfre bredd och hvardera 1 à 2 fot
motsvarande banketterna KL och MN, hvilka sednare bildas på det
sätt, att först CL och DM få rätlinig direktion mot punkterna O
och P, hvarefter KL och MN göras lika stora med GO och PH,
samt GK och HN sammanbindas.

Skulle grafven vara 12 till 18 fot djup, måste den erhålla
ännu en bankett till, hvilka tvänne banketter då hvardera anläggas
1/3 af djupet; och får den öfre bredden derigenom ännu en
tillökning af 1 à 2 fot. Från 18 till 24 fot gifves tre banketter,
hvardera på 1/4-delen af djupet o. s. v.

Ofta inträffar väl, att en enda profilritning för anläggande af
en afloppsgraf eller kanal ej är tillräcklig, emedan det händer, att
denna enda kunde bli nog oredig i följd af alla de linier och siffror
m. m., som derå behöfva anmärkas, hvarföre i sådana fall man
endast bestämmer de hufvudsakligaste eller mest anmärkningsvärda
punkterna å den hela profilritningen eller den så kallade
general-profilen, hvarefter man indelar hela afvägnings-linien i smärre
afdelningar, med hvar sin särskilda mera detaljerade profil,
upptagande allt som i öfrigt för ändamålet behöfves att känna, hvilka
sednare profiler då kallas special-profiler.

§. 19.



För att kunna uppgöra ett ordentligt konstnadsförslag öfver en
graf- eller kanal-anläggning, är det nödvändigt att beräkna
kubik-innehållet af den jord, som måste bortgräfvas, dervid, för vighetens
skull, man begagnar följande approximations-method: Grafven
indelas i tjenliga sektioner, hvilkas kubik-innehåll hvar för sig
uträknas på det sätt, att medium af alla sektionernes areer
multipliceras med afståndet dem emellan, hvarefter alla dessa produkter
tillsammans adderas, då summan utvisar det sökta kubik-innehållet för
hela grafven. Vid denna sektions-indelning bör noga ihågkommas,
att, ju mera sektionerna afvika från fullkomliga prismatika
kroppar, d. ä., ju mera skillnad det är emellan sektions-areerna, och ju
ojemnare marken är, desto kortare, och således flera till antalet,
måste sektionerna tagas, på det åtminstone betydligare fel, hvilka
eljest genom denna method lätt kunna uppstå, måtte undvikas. Har
marken varit af den jemngående sluttning, att sektionerna kunnat
tagas till lika afstånd, så är enklast att uttaga medium af alla
sektionernas areer, och derefter multiplicera detsamma med
grafvens hela längd, då produkten jemväl gifver det sökta
kubik-innehållet.

Såsom exempel för uträkning af en grafs kubik-innehåll hänvisas
till fig. 34 (§. 17) och den der gjorda sektions-indelningen. Hvarje
sektions-area betraktas och uträknas här såsom ett trapezium, hvars
parallela sidor utgöras af bottenbredden och grafvens öfre bredd,
öfrige begge sidor af grafvens sidoväggar samt höjd af grafvens
djup. Emedan nu arealen af ett trapezium erhålles om halfva
summan af de båda parallela sidorna med hela höjden multipliceras, så
sker derföre uträkningen af sektionens aabb (fig. 34)
kubik-innehåll sålunda: Sektions-arean i ena ändan (aa’) = ((10’ + 2’ / 2) . 4
(4’ = 40", som är grafvens djup vid detta ställe) = 24 qv.-fot,
och sektions-arean i den andra ändan (bb’) = ((10,1’ +2’) / 2) . 4,05’
= 24,5025 qv.-fot, hvilka båda areer sammanläggas och halfveras,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:45:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nivel/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free