- Project Runeberg -  Handledning uti nivelleringskonsten /
84-85

(1853) [MARC] Author: Adolf Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 22. Om dammars eller jordvallars anläggning - §. 23. Om ängsvallnings-anläggningar eller ängsbyggnader och hvad dertill hörer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så utvisar ECB den rätta lutningen af vallen mot den sluttande
marken.

Fig. 45.
Fig. 45.


Om uti ofvantecknade figur AB föreställde markens lutning i
genomskärningens direktion och A nivelleringspunkten, genom
hvilken genomskärningen tages, så kan man äfven sålunda förfara, att
en påle först slås i A till den höjd kronan skall hafva, och låt
punkten C utvisa denna höjd. Derefter slås en annan påle så långt
ifrån den förra, att afståndet CD = AC eller lika med nämnde
påles höjd öfver marken vid A. Sedermera mätes ifrån D afståndet
DG = kronans gifna bredd, hvarefter en tredje påle nedslås med
dess öfre ända G au niveau med C och D. Slutligen slås äfven
en fjerde påle FH ett stycke ifrån G åt D till, på det sätt, att den
öfre ändan FE är = afståndet EG, i hvilket fall vallens lutning
GB blir densamma, som DA på dess andra sida.

Oftast torde det väl vara nödvändigt, att vid anläggning af
ifrågavarande vallar, genomskärningarna utmärkas nära intill
hvarandra, på det arbetet sedermera måtte underlättas.

Af det här om vallars anläggning anförda är klart, att dessa
egentligen ej äro att anse annorlunda än såsom uppnedvända
grafprofiler, då kronbredden svarar mot bottenbredden i de sednare
(begge oföränderliga) och de förras höjd mot de sednares djup o. s. v.;
hvarföre ock deras approximativa kubik-innehåll uträknas aldeles på
samma sätt som i fråga om grafvarne blifvit anfördt.

I de här anförda exemplen är hel docering beräknad åt ömse
sidor; men då en vall till anläggning mot ett vattendrag
ifrågakommer, är dock ofta händelsen att doceringen är mindre åt land-
än åt sjösidan, så att om den åt den sednare är hel, den åt den
förra är half, eller ock dubbel och hel, o. s. v. (se fig. 41).

§. 23.



I den händelse, att nivelleuren skulle uppdragas göra
undersökning för anläggande af en så kallad "ängsbyggnad", eller
vanligare "ängs-vattning", meddelas i möjligaste korthet här nedan
några dervid nödiga iakttagelser, under förutsättning af kännedom om
meningen med dessa så högst nyttiga anläggningar, hvilka, på
en lämplig lokal, ändamålsenligt utförda, lemna förvånande
resultater.

Ängsbyggnader äro af tvänne hufvudslag, eller sådana, der
ytan helt och hållet förändras, och sådana, der detta ej är
händelsen. I förra fallet kallas de konstbyggnader och i det sednare
för naturliga byggnader. Hvardera af dessa sönderfaller åter i
tvänne afdelningar, nemligen den förra uti konstbyggd hängäng
och ryggbyggnad, samt den sednare uti flack ängsbyggnad och
enkel hängbyggnad. Den naturliga eller enkla ängsbyggnaden må
nu först vidröras. Beträffande de olika slagen af denna, så
behöfves vid den flacka minsta fallet, hvilket dock måste vara så stort,
att vattnet ordentligt afrinner inom 12 timmar sedan öfversilningen
upphört. På 100’ i längd erfordras här 2’ fall, och måste vattnet
kunna föras så högt öfver ängen, att alla dess höjder kunna
öfversilas från de små rännorna. Hängbyggnaden åter, måste på
100 fots längd åtminstone hafva 4 fots fall, och dessutom bör
lokalen, der sådan skall utföras, vara någorlunda jemn, emedan, om
för mycket planeringsarbeten förekomma, det eljest lämpar sig
bättre att, om ock med mer kostnad, i dylikt fall anlägga
konstbyggd hängäng.

Det första man har att tillse vid en undersökning för
anläggning af ängsvattning är, huruvida nödig tillgång till vatten finnes
och detta vattens belägenhet i förhållande till ytan, som skall
bevattnas. Hvad den nödiga vattenmängden beträffar för bevattning af
en bestämd yta, så kan af hvarjehanda skäl beräkningen häraf
aldrig blifva fullt tillförlitlig; emedlertid hänvisas till hvad härom
redan i det föregående blifvit nämndt. Den andra omständigheten
eller vattenytans höjd i förhållande till fältet, för att deraf kunna
sluta till om bevattning verkligen kan äga rum eller icke, för hela
ifrågasatta ytan eller endast för någon del deraf, utrönes på
vanligt sätt genom behörigt längd-nivellement, som vanligen börjas
ifrån det ställe, der vattnet skall tagas, och fortgår till ängens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:45:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nivel/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free