Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄGEL OCH HÖJD I TYSKLAND.
51
Nonpareille = 3 qvartpetit, 24 = 3 konkordanser,
Petit =4 » 24 = 4 »
Bourgeois = 4V2 » 16 = 3 »
Corpus =5 » 24 = 5 » o. s. v.
Detta konkordans-system, hvilket förhåller sig till det franska
punktsystemet som 31 till 32, blef antaget af de flesta gjuterier, och
skulle väl slutligen äfven blifvit gällande regel, om icke det franska
stämpelsnideriets jätteframsteg kommit hindrande emellan. De franska
infattningarne läto icke öfverföra sig på den svagare tyska kägeln,
hvarför man var tvungen att bibehålla dem på den ursprungliga, och
dermed kom i det förut varande virrvarret en ny fridstörare, den
franska infattning skägeln, isynnerhet införd af E. Hænel i Berlin, och
förhindrade ännu mer den så nödvändiga likformigheten.
Fr. Dressler, då egare af Dresslerska gjuteriet i Frankfurt (nu
Flinsch), började både med ord och handling arbeta för ett enda system,
och han var den som först införde franska kägeln i Tyskland såsom
sin »Hauskegel» och derefter inrättade alla nya tryckerier. De alltid
återkommande klagomålen öfver brist på enhet föranledde slutligen äfven
de större tyska stilgjuterierna att söka afhjelpa detta onda, och 1873
beslöto de att antaga det franska systemet. En del antogo det dock
till en början endast för kägeln och andra bibehöllo sitt gamla system.
Men äfven bland dem som antagit det franska systemet visade sig
fortfarande olikheter: man saknade nämligen ett tillförlitligt normalmått
för detta system. Den enhet, som införandet skulle medföra, var
således i sjelfva verket endast så till vida en förbättring, att skilnaden
blef mindre.
1879 utförde dock H. Berthold i Berlin, på uppdrag af der varande 146
stilgjuterier och med tillhjelp af direktören för observatoriet i Berlin
Dr Forster, ett normalmått. Som grund härför lades metersystemet.
Det nya normalmåttet består af .ett 30 cm. långt stålstycke med en
fast och en ställbar uppstående kant. På ofvan angifna längd rymmes
133 nonpareille-rader eller 798 punkter. Som herr Berthold välvilligt
gratis utdelar detta mått till de tyska stilgjuterierna, så gifves det
förhoppning att enhet i sinom tid här skall uppnås. Man har till och
med i Frankrike beslutat sig för att följa Bertholds system, och äfven
från Amerika har reqvirerats hans normaltypometer.
I Österrike var förhållandet lika som i Tyskland, intill 1841 fans 147
icke något egentligt system. Först då Alois Auer öfvertog ledningen
af hof- och statstryckeriet i Wien, företog sig denne om typografien
i Österrike så fortjente man att införa ett typometriskt system. Efter
den Auerska kägeln äro 23 cicero lika med 4 wienertum. Stilhöjden
är 1 tum; denna kägel är vid 11 petit 1 punkt starkare (3,03 mm.)
och höjden 6 punkter högre (25,9 5 mm.) än den franska.
Sedan Auer efter sitt system låtit omgjuta statstryckeriets
ofantliga stilförråd, införde han detsamma i statstryckerierna i Lemberg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
