Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock fördelaktigt att hafva linier på åttondedels petit, hvarigenom
man vinner utrymme och undviker att, då en linie skär en annan,
öppningar å ömse sidor blifva synliga. Halfpetits linier, som vanligen
äro af stilmetall och gjutna i längder, böra vid tabellsättning användas
endast utomkring eller, om tabellerna äro mycket stora, inuti, då den
stadighet de medföra är till ganska stor nytta. Liniema förvaras i
särskildt härför gjorda lådor, hvilka icke böra göras för stora, så att
de blifva obeqväma att handtera. Inredningen af dessa lådor kan göras
efter/behof och tryckeriets tillgång på linier, t. ex.
48 petit. 60 petit.
30 36 42
8 10 12 18 24
3 »V. 4 *v, 5 6 7
*u 1 V« iv* i */« 2 *v*
Då blylinier i längder begagnas, behöfves, för att få dem å bestämd
längd och stundom äfven ändame i behöflig vinkel, en liniehyfvel.
Sådana finnas af olika konstruktioner; fig. 24 visar en sådan, efter Derrieys
Fig. 24.
system. Å ena sidan finnes en apparat för att afhugga liniema å
bestämd längd, och vid hyfveln är en ställbar mångsidig lineal, som, utom
rät vinkel, i olika läge gifver höm till tre-, fyra-, sex- och åttahöming.
Innan sättning af en tabell företages, indelar man den gifna
bredden på sätt som manuskriptets nedgående linier angifva. Ar bredden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
