Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skull innästlat sig hos skytherna, som voro farliga grannar för de
thrakiska geterna, farligast, då hellenerna under perserkrigen sökte
förbund med skytherna och underhöllo vänskapliga förbindelser
med dem. Redan före Herodotos’ tid hade skytherna trängt fram
öfver floden Tyres och ned mot Donau, hvarföre det ock heter i
den yngre Eddan (Gylfaginning 34), att asarne uppfödde Ulfven
hemma hos sig, och att Tyr ensam hade den djerfheten att gå till
honom för att gifva honom mat. Men när gudarne sågo, huru
mycket han växte hvar dag, och alla spådomar sade, att han
månde varda dem till mycken skada, funno de på den utvägen att
göra en mycket stark fjätter, som de kallade lœding (leding, krig,
härnad), bar den till Ulfven och bådo honom pröfva sin styrka
derpå. Ulfven, för hvilken fjättern tycktes icke vara öfver hans
krafter, lät dem göra dermed hvad de ville. Men straxt som han
spjernade emot, brast fjättern; sålunda blef Ulfven lös ur lœdingen.
I öppet krig kunde ondskan och vildheten ej betvingas.
Derefter gjorde asarne en annan fjätter, dubbelt starkare,
hvilken de kallade drome, och bådo Ulfven pröfva densamma, sägande,
att han skulle vinna mycken berömmelse för sin styrka, om ett
så starkt band icke kunde hålla honom. Men Ulfven bröt äfven
denna fjätter och slet sig lös. Deraf har sedermera blifvit ett
ordspråk: »att lösa sig ur lœding eller slå sig ur drome», när något
kräfver ovanlig kraftansträngning. Ordet drome igenfinnes i det
svenska slag-drom l. slag-drompel, klumpen på slagan, isl. drumbr
träkloss; det betyder här fuktel eller gissel. När således Fenresulfven
behandlades med fjättern drome, så vill det säga, att
asagudarnes folk försökte behandla skytherna såsom trälar. Den
mythiserande eddadiktaren har utan tvifvel här som i många andra
stycken lånat sitt bildliga motiv från Herodotos (IV, 1, 3, 4).
Nu är vidare att säga, att asagudarne, för att få Fenrisulfven
säkert bunden, tänkte ut en tredje, än starkare fjätter. Allfader
skickade nemligen den ungersvennen, som kallas Skirner och är
Fröjs sändebud, till några dvergar i Svartalfshem och lät dem
göra den boja, som nämnes gleipner. Den var jemn och mjuk som
ett silkesband, förfärdigad af sex slags ämnen, nemligen: af
kattstegens dån, qvinnoskägg, bergrötter, björnsenor, fiskens andedrägt
och fogelspott. Och nog månde detta vara fullt sant, ändock att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
